BLANDADE ÄMNEN. Tidningen Affisehen, hvilken, som bekant är, står i ett visst förhållande till alla teatrarnes styrelser, men enligt försäkran dock är af dem fullkomligt oberoende, ger numera dagligen klara vittnesbörd om detta oberoende genom de svassande RR som egmnas åt allt, ätven äx misera läste, som gives på teätrarne. om prof på CAffichens förmåga i denna väg, när den rik: tigt cor amore företager sig att höja någonting till skyarne, meddela viföljande stycke ur dess anmälan af Barberaren i Sevilla ut: gårdagens nummer: En behagligare och mera elegant Rosina än mll Gelhaar torde man svårligen kunna få se.Hon lyekades väl i att återgifva denna äkta spanska karakter, som i sig förenar så stridiga elementer, denna sammansättning af barnslig naivite och gönlig behagsjuka; särskilt må nämnas scenen emeltän heme och Figaro i andra akten, hvilken scen återgafs på ett särdeles täckt sätt. I det hela skulle vi dock hafva önskat något jemnare liflighet och skälmskhet. Den be sångerskan hade här ett lysande tillfälle att ådagalägga de fra steg hon gjort under af Duprez, vår ti mest berömde sånglärare. för hvilken honinstude rat äfven detta parti. De halsbrytande Rhodeska variationerna utfördes med en förevånande correcthet, lätthet och smålk, och hvad arian i andra akten beträffar, såanse ti ej ens tillständigt(!) att derom yttra något omdöme, då som man vet(?) mil Gelhaar under sitt vistande i Paris förliden sommar för utförandet af denna nummer erhållit de mest smickrande loford af mäöstron, den gamle Rossini sjelf. — SedeHabrikation. I en finsk tidning läses följande: 1 början af Oktoker månad sistlidet år skulle tvenne män ifrån Alakainu socken färdas till: Haparanda. Bör det starka ovädrets skull lade de i land på ön MunaKSii, vid pass 2 mil från Haparanda. Dehastade nu till en der på landet befintlig kojayochvindens tjut och hafvets dån förtog ljudet af deras steg. — Elden lågade uti spiseln och vid bordet satt en herreman och skref; på bordet fanns äpper, åtskilliga bleckkärl och burkar, bredvikl honom vå bänken flera Pp finska 3--och Ösräbelssetllar samt svenska 50-riksdalers, hvilka ännu saknade namnteckning. Herrn, högeligen förvånad öfver sina oväntade gisters ankomst, steg upp och gaf på svenska språket följande förklaring: Ett sällsamt öde ledde mina steg till derma koja och till min förvåning fann jag här, såsom äfven I nur sjelfve sen, så här mycket penningar. Jag tror att här varit myntare och misstänker att dessa sedlar äro allt annat än-äkta, derföre tager jag också dem i förvar ach för dem till HaParanda i kronobetjeningens vård och angifver saken för dem. — Efter denna förklaring voro männen så förståndiga att de trodde det sagda, gingo bort och lemnade herrm med sina penningar i allsköns ro. Ankomne till Hap; nda berättade de det ofvanför sagda. Men he med sedlarna har man fått vänta förgäfves. — Någon tid efter denna händelse samlade tverfök fattiga män ifrån den finska sidan ved på stfanden af samma ö. Äfven de gingo in i kojan, el