j EN KUNGLIG SEKTER. IBerättelse af författarinnan till Kusinorna. ) Adelgunda hade icke sett Beatrix på deösa! sista nio år. Hon hade lemnat huset kort före Adelgundas faders död, till följd af den t-ängande omständigheten, att hennes broder förlorat sin maka samt att han bad systern komma och-tagavård om sittchus och sina barn. Beatrix och hela hennes slägt voro norrlänningar; ifNorrland bodde hennes broder, och säledes blefvo de genastskiljda så långt, att annan gemenskap än brefvexling var ej att tänka på, men efter några år upphörde äfven denna. Adelgundas fader var död; hon hade kommit i helt nya förhållanden. Beatrix åter hade lemnat sin broders. hus, emedan en ny fru der tagit hennes befattning. De båda truntimrens letmadsomständigheter hade så förändrat sig, att hon, på sin sida, misströstade att kunna göra dem åskådliga för väninnan, och detta är ofta nog en orsak, hvarför personer, som i bjertat känna samma lifliga :tillgifvenhet för -hyarandra, dock: upphöra att meddela sig till hvarandra. För många år tillbaka hade Adelgundaielt litet anfall af. spleen, troligen i följd af sin ensamhet, skrifvit till Beatrix och fråga! henne, om hon icke kunde: och ville komma till henne åtminstone öfver vintern! Adelgunda hade mer än gerna velat hemta henne; men just då hade Beatrix. tagit en död väninnas två små barn till sig, som hon skulle vårda tills den sörjande fadern kunnat ställa i ordning för dem, och det drog ut ötver ett år, och sedan förföll omigen hela planen. EfBeatrix var en högst ovanlig uppenbarelse på denna jorden, löga lik menniskorna i allmänhet, ty hon var född utan all egoism och lade sig. aldrig under loppet af lifvet till någon dylik. Hon hade aldr.g varit vacker, alltid älskad och tillitad, och ) Se A. B, n:r 5—16.