Bref till en vän i viken. Skarpskyttefrågan och public spirit.. — Representationsfrågan och Smala gränd. — Stångspersoner, och ppöfveb. — Arkitekturens ståndpunkt på Manilla. — ter en fest utan gäst. — Primas Suecix. — Hur mår svenska akademien? — Bekymmer för nya adliga sköldvapen. — Fåfängans marknad och ståthållareembetenas återupplifvande. Högtärade farbror! Att min ur hjertats djup hemtade nyårsönskan så gunstigt upptagits och på ett så älskvärdt sätt besvarats, har framkallat ett fast beslut hos mig att framdeles hvar tredje månad tillönska farbror ett godt slut på det gamla och en angenäm fortsättning på det nya — qvartalet. Men då måste också far bror, likasom nu, besvara lyckönskningen medelst rekommenderadt bref. Med särdeles nöje går jag farbrors önskan till mötes att härifrån meddela hvarjehanda smånotiser. Skarpskyttefrågan omfattas fortfarande äfven här, och trots den stränga kölden, med oförminskad värma. Också tecknas här ganska flitigt till skarpskyttefonden. Millionären, generalkonsul B., och halfmillionären, grosshandlaren M., hafva hvardera gifvit tio rdr, och en ung lärftskrämare ett hundra rdr, många andra att förtiga. Skiljaktigheten i de nyss anförda gåfvornas belopp lärer orsakas deraf, att de begge förstnämnde gifvarne hafva stora och ofantligt tunga kassaskåp, försedda med dyrkfria konstlås, hvaremot den unge lärftskrämaren blott nyttjar ett litet kassaskrin, som fienden lätt kan taga med sig. I Göteborg åter har på kort tid tecknats tiotusen rår till skarpskyttefonden. Der är det de rika herrarne med de tunga kässaskåpen, som alltid teckna sig för de största gåfvorna. Ungdomen deremot bidrager med sin entusiasm. På bör det också vara i alla samhällen med en god allmän anda. Det är skada att ingen här varit betänkt på att importera public spirit; den är dock tullfri och skulle få en strykande afsättning. Tant Agneta — hon ber om sin komplimang — har numera, efter någon tids inre strid, helt och hållet ställt sig på hr Dalmans sida irepresentationsfrågan — och hon har, som farbror väl vet, ett stort inflytande i Smala gränd. Hon är högst betagen i hr Dalman, derföre att han nu blifvit sansad och praktisk; påstår hon, och endast ifrar för bondeståndets förstärkning och årliga riksdagar. Hon har också två rum att hyra ut åt Ctysta riksdagsmänt. Farbror läste kanske för några dagar sedan en artikel i Dagligt Allehanda om representationsfrågan, uti hvilken man sökte på ett fiffigt sätt uppdraga en bestämd sränslinie mellan tvenne klasser af medDOrgare, af hvilka den ena skulle representera icke blott bildning och förmögennet, utan äfven det mera oegennyttiga inresset för det allmänna, då deremot den andra klassen, ehuru man icke kunde frånsänna den all medborgerligrätt och medborgerligt värde, likväl ansågs företrädesvis vara utsatt för korruptionens och egoismens onda ingifvelser. Det erinrar om vår gamle ;ranne, länsman L—, den ?af Gud och konungen till oekonomi-direktör upphöjde? — som, vorden rik, indelade mens ligheten i vå klasser — Sstångspersoner och pöfvelt. Arligen gjorde han två kalaser för sina