drar att alla borgenärerna skola njuta lik: rätt... Amspråket härpå, beror, dock. af et förbiseende utaf de olika vilkor, hvarunde sjelfva fordringarne uppstå. Komiterade hafy: redan anmärkt, hurusom den enskilde i sjelfva verket icke tillgodonjuter frihet attgodkänna eller underkänna banksedeln såsom betal ningsmedel. På honom sjelf beror deremot helt och hållet, om han vill annorledes blifva bankens fordringsegare genom att antingen hos banken insätta sina medel eller öfvertfn sådana bankens förbindelser, hvilka akna kreditsedelns natur af allmänt betalningsmedel. I dessa fall kan med skäl förutsättas, såsom regel, både föregången pröfning af bankanstaltens soliditet och beräkningen att af affärsförbindelsen med banken hemta någon vinst — omständigheter, som åter vid emottagande af banksedlarne vid dagliga liqvider icke kunna göra sig gällande. Ännu ett förhållande torde till bemötande af den förutsatta juridiska betänkligheten böra omförmälas, det nemligen, att föreskriften om grunfondssäkerheternas nedsättande under allmän vård eger sitt hufvudsakliga motiv i den bankerna medgifna egendomliga sedelutgifningsrätten, och att grundfondssäkerheterna följaktligen kunna, äfven ur juridisk synpunkt, betraktas såsom rg för de utelöpande kreditsedlarnes beöriga infriande, hvaraf åter förmånsrätten till betalning naturligen härflyter. Angående bankens utredning. För det knappast tänkbara fall, att bankens grundfondssäkerheter och öfriga tillgångar ieke skulle inom den tid, som för utredningen förelades, lemna erforderliga medel till infriande af bankens kreditsedlar och andra till innehafvaren ställda förbindelser, är slutligen af komiterade tillagdt det stadgande, att bankdelegarne skola tillskjuta det erforderliga , beloppet, i mån af sin andel i banken, hvarigenom komiterade velat i första rummet bereda tillfälle åt den myndighet, som finge utredningen sig nförtrodds att, genom rättvis fördelning af bidragen till betäckande af bankens skulder, både förmildra bankdelegarnes olycka och förebygga den ytterli liäpdelse, att bankens fordringsegare Skulle sjelfva nödsakas hos de särskilda bankdelegarne utsöka sin fordran. Icke derföre att den händelse kan befaras någonsin inträffa, att ett bankbolag, så sammansatt, som svenska banken, derest det ock tillfälligtvis inställde sina betalningar, icke skulle ega utvägar att skyndsamt betäcka alla sina skulder, utan emedan fordringsegarnes rätt och det inbördes förhållandet emellan dem och bankens delegare böra i sina yttersta konseqvenser vara tydligen bestämda bland grundvilkoren för bankens bildande, hafva komiterade intagit stadgande om viss tid efter det banken ställdes under utredning, då bankens icke förnöjda fordringsegare skola ega att hos de, utöfver sin insats ansvariga, bankdelegarne göra sin Or Nln gällande. Då bankens fordringar i allmänhet måste antagas förfalla inom sex månader, men ett alltför strängt utkräfvande af dessa under den allmänna rubbning, som i händelse af bankens ställande under utredning vore oundviklig, skulle ådraga ökade olyckor och förluster, hafva komiterade också ansett den tidpunkt, då bankdelegarne kunde personligen sökas af bankens fordringsegare, böra utsträckas till tolf månader ifrån det utredningen tog sin början. Pmellertid och för att åt bänkens fordringsegare förbehålla skälig godtgörelse för de förluster, en under nämnda förhållanden fördröjd betalning otvifvelaktigt måste förorsaka, hafva komiterade derjemte föreslavit, att alla bankens skulder, ifrån det anspråk på betalning för desamma blifvitibehörig ördning väckt, skola löpa med samma ränta, som banken sjelt under de sista 10 årens verksamhet högst betingat. svT TTK