SRESTREPON TIRANA Rällegångsoch Folissaker. Srabnska förfalstningsmålot. Ransakningen vid rådhusrätten fortsattes i går, och hördes härvid såsom vittnen häradshöfding C.:,J. Mathiesen och bokhållaren Kolmodin. Atskilliga andra såsom vittnen åberopade personer hade dels ej kunnat med kallelse anträffas, dels varit af sjukdom hindrade att sig inställa. ; dshöfding Mathiesen hördes med afseende n då Lindroth, som konditionerat hos vittnets fader, borgmästaren Mathiesen i Wisby, afrest derifrån. Lindroth har nemligen uppgif vit, att detta skedde först den 14 Juni 1857. hvarföre han ej, såsom Carlsson påstått, kunnat den 10 i samma månad hos Etoschanuli Lundren bevittna något testamente. Vittnet förmilde sig hafva inträffat i Wisby på resa från StockHolm morgonen samma dag som Lindroth afrest derifrån på aftonen med ångfartyget Motala, och hade det varit i medio af Juni, men dagen kunsale han ej bestämdt uppgilva. Bokhållaren Kolmodin hade endast att omförmäla ett af Carlsson i förbigående fäldt yttrände; utan någon betydelse i afseende på det förevarande målet. Härefter tillfrågades borgmästar Mellbin; om han hade något att anföra. hvarvid han åberopade sin vid ransakningen i polisen afgifna skritt, som ru upplästeg, yrkande M. för öfrigt, att de tilltalade måtte för sitt bedrägliga förhållande möt hönom stånda laga ansvar samt att den af tjem, som gälda kunde, skulle ersätta de kostnader, han för rättegången fått vidkännas, :enligt en ingifven räkning, uppgående till 758 rdr rmt, häri inbegripen en borgen, som M. på sednaste tiden iklädt sig för Grahn å 500 rår rmt. ;Hr Mellbin anhöll vidare att få till protokollet antecknad: följande förhållande: Borgmästar M. hade. vid ett tillfälle sammanträffat med rådman Önrmell, hvilken då yttrat, att: han samtalat med rådman Sylvan, och hade denne sednare förklarat det han ansäge hela Grahnska processen för ett bedrägeri, varande ock nu rågmannen ertygad att så vore förhållandet. Oroad af detta samtal, hade M. tillsagt Grahn, att han önskadeträffa Lundqvist och iStatlander, som i målet vittnat. Dessa hade också sent omsider i Augusti mårad infunnit sig bås M., hvilken då för dem omtalat hvad rådman Öhnell sagt samt allvarligen uppmanat L. och Satt noga besinna, vilken skada och olycka de skulle: förorsaka mången om de uppgifvit något, som stode i strid med sanningen, hvarföre han, då: bedt dem be känna. om de visste sådant med sig sjelfva eller de andra, som i målet nat till Grahns fördel. TLuhdqvist och Statlander hade emellertid vid detta tillrulle vidblitvit, att deras vittnesattester af den 12 och 7 föregående Feb sanna förhällandet. öf ä at d erin samt andra oro intresserade. nas, somlade geriet var upp: nighet derom, g dande hand 1 M. i hög. grad förvåshuru Statlander den 13 n och åtskilliga andra ortfarande ändå skulle , och än mer, att. S., n med honom i Augu2 t då ytterligare :gäcka coh bedraga hen Rivarföre M. anhöll, att Swatlander måtte åiägges namngifva den person; dom rådt oeh styrkt honom att sålunda bedrägligen förtära, här fann hände, hv Februari Uppdagat s las i oku vid det förh ati anställde, I