MT ämbete baking Ar me Str Nr SN ba NR ont Re Landsortspressen i Representationsfrågan. I samband med hänvisningen till den a Jemtlandsrepresentanterna utfärdade inbjudaingen till ett reformmöte och med anledning af borgareoch bondeståndens bekanta adresser, yttrar Jemtlands Tidning : Dessa sanningsrika handlingar tala tillräckligt för sig sjelfva och behöfva inga vidlyftiga rekommendationer för att hvar och en, hvars hjerta klappar varmt för foster landets sak, svenska folkets lyftning tillfpolitisk fullmyndighet och oberoende och samhällets-deraf beroende framtida lycka och trefnad, skall med glädje och hopp omfatta det tillfälle, som nu erbjuder sig, att, genom instämmande i de folkvalda ståndens underdåniga framställningar, draga sitt. strå till den gemensamma stacken, som i första hand består uti att göra folkets gemensamma mening och vilja tydligen kända inför tronen. Sjelfskrifvenheten och ståndsindelningen, hvilkas afskaffande från vår svenska uationalrepresentation utgör hufvudsumman af hvad uti: borgareoch bondeståndens underdåniga skrifvelser oeftergifligen påyrkas, äro lemningar ifrån feodalismens och prestväldets mörka tider, då de alstrades och närdes af den must, :som de: adlige herrarne och prelaterna, genom att hålla det öfriga folket i bojor och mörker, så väl förstodo att underhålla. Nu deremot, midt under nittonde århundradet, i ?upplysningens tidehvarf, stå de. qvar såsom vidunder, utan näring eller berättigande af tidsförhållandena, endast stödjande sig på de förmurknade ,rötter, som sträcka sig ned uti barbarismens alf. Det kunde sin tid sägas vara i sin ordning eller åtminstone af en viss nödvändighet påkalladt, att de klasser, hvilka voro i besittning af någon slags bildning, förde målsmannaskapet för det öfriga folket. Mens folket har dock i alla tider dyrt fått plikta för sitt ofrivilliga befinnande under detta målsmanskap. De maktegande hafva icke aktat för rof, att, med begagnande af det sjelftagna förmynderskapet, föra beskattningsväsendet och lagstiftningen på sådana afvägar, hvarigenom de sjelfve tillskansat sig utomordentliga friheter, företrädesrättigheter och fördelar af allahanda slag, på myndlingarnes, det öfriga folkets bekostnad. Det var — för att här blott anföra ett enda exempel — icke bonden tillåtet att på egen hnsbehofsqvarn (ty det var endast adeln tillåtet att ega husbehofsqvarnar) tillreda mjöl till den torftiga kaka, som han behöfde till matsäck, då han nödgades lunka med för att återhemta sin dragare, när det behagade den våldgästande adelsmannen att låta spänna bondens häst för sitt låkdon, för att med densamma fortskaffa sin höga person. en eller annan mil utan betalning. På sådant sätt har det. sjelftagna, eller, såsom det i sednare tider kallats, sjelfskrifna lagstiftarekallet begagnats; och sedan dylika lagstiftningsgrundsatser ändtligen strandat emot folkets stigande upplysning och deltagande i de allmänna angelägenheternas vårdande, hafva dock de privilegierade kasterna ända intill närvarande tid gemenligen envist sökt behålla hvad behållas kunnat af förra. tiders orimligheter och barbariska stadgar; och dervid har ståndsfördelningen inom vår representation utgjort deras säkra nödankar, ty just genom denna ståndsinstitution har det varit möjligt för ett ringa fåtal af samhällets medlemmar, att motstå för öfrigt allmänt påyrkade samhällsförbättringar. Det kunde: heller icke vara utan. grund och nogorann erfarenhet, som konstitutionsutskottet vid 1809 års riksdag yttrade, att ?den lagstiftande maktens fördelning i fyra stånd med: särskilda korporationsrättigheter och dlerpå grundade anspråk, synes egentligen vara gjord blott för bevakandet och bibehållandet af särskilda intressen, och således så mycket som. möjligt tyckes aflägsna den förening till gemensamt nyttiga ändamål, som bör vara afsigten med all godlagstiftning.? . I femtio års tid efter det att ständerna sjelfva erkänt nödvändigheten af nationalrepresentationens ombildning och under det att våra närmaste grannländer, Danmark och Norge, erhållit de mest fria representationsförfattningar, har dock svenska folket fåfängt väntat på en sådan ombildnings genomförande i vårt land, ocm iwängi torde det ännu få vänta, om det med korslagda armar fortfarande ställer sin förhoppuing en-. dast till ständerna. Må derföre folket inse — ee -xX2teetötrmmmmrinntr nn ——— ORO ROR RR ORO ORON RR