Det som i Axbergs församling först väckte en ovilja emot mig, var, att jag ville tillhålla klockaren Österberg att göra sin skyldighet, såsom skollärare, hvartill han, ehuru icke examinerad, blifvit tills vidare på försök antagen, sedan församlingen på sockenstämma förklarat honom dertill vara fullt skicklig, ehuru han, efter hvad jag kunnat finna, är alldeles motsatsen. Några exempel på denna skollärares tjensteutöfning må här intagas, ehuru tillförene, dels hans högvördighet biskopen, dels högvördige domkapitlet omständ ligare meddelade: Då jag vid medlet af en hösttermin kom upp i skolan, fann jag en flicka, på nionde året, som varit 2, terminer iskolan och kunde icke utsäga den treordiga stafvelsen kok, som i hennes mun blef endast ko. Hon kom sedan i skola hos mamsell Magnell på Dylta bruk och lärde sig till midsommar följande året ej allenast läsa bra i bok, utan ock en god del af katekesen utantill. — Vid en examen funnos fem barn, som på hela terminen icke lärt sig känna bokstäfverna på tabellen; icke ens det lilla alfabetet säkert. — En gång fann jag en gosse sitta och räkna multiplikation. Jag såg på hans tal; fann räkningen oriktig och frågade, om han icke läsit multiplikationstabellen, hvartill han nekade, hvadan detta hans räknande var endast ett tidsmördande. — Emedan Österberg sagt mig, att han äfven undervisade i sång, frågade jag honom en gång, hvilka dagar denna undervisning anställdes, hvartill han svarade: på tisdagsoch fredagsmorgnarne; men .då barnen vid examen skulle låta höra sig, sade han, att ingen deruti fått undervisning. — En matrikel för skolan blef af mig inköpt, nödiga kolumner upplinierade och Österberg tillsagd att deruti införa hvarje barns kunskaper vid intagandet; men detta blef af honom åsidosatt. — Ått detta mitt förfarande icke behagat Axbergs församling, slutar jag med säkerhet deraf, att skolstyrelsens ledamöter i slutet af år 1856 icke inställde sig till sammanträde, då jag ville höra Österberg i deras rärvaro. o Egentliga orsaken för öfrigt till hr baron Åkerhjelms missnöje var min behandling af sockenstämmomålet om att aflöna en fjerdingsman för socknen, ehuru tillförene genom sockenstämmobeslut blifvit afgjordt, att tjensten skulle bestridas i tur af församlingens hemmansegare, utan någon aflöning, hvilket beslut öfriga socknemän yrkade att få följa: 4 Orsaken till bitterheten hos allmogen i Hofsta var, att sedan de genom ettsockenstämmobeslut vid en protokollsjustering fått bilda en särskild kassa utaf de medel, som insamlades på sam: qväm, hvadan intet inflöt till lasarettet, nämnde Kassa blef upplöst på Valbor; smässo:sockenstämman 1856. Om dessa två mål har jag tillförene insändt utförliga protokollsutdrag och hoppas, att högvördige domkapitlet skall finna min åtgärd dervid, likasom med skolan, vittna om nit samt vara både samvetsgrann och lagenlig. Hr patron Hinnersons bitterhet kan förklaras, dels-af något deltagande för sin slägtinge, hr baron Akerhjelms motgång i ofvannämnde sockenstämmomÅ, dels ock deraf, att, sedan han vid justeringen förderfvat eller förfalskat ettsockenstämmoprotokoll, jag derföre lät lagligen tilltala honom; men emedan hr komminister Ullström låtit förmå sig att äfven tillsätta något i protokollet, och derföre blef inkallad till domsto en, så lät jag målet förfalla. . Det är klart, att endast tvingande omständigheter kunna föranlåta mig att begära återfå pastoralvården i dessa försämlingar. Till dessa omständigheter kommer nu ytterligare vicepastors bostad och aflöning. I öfverenskommelsen med mina borgenärer äro 45 tunnor råg bestämda att i ett för allt utgå till vice pastor årligen. Då hr vice pastor Hallman kom hit förlidet år, ville jag icke och ansåg mig icke eller kunna hafva honom i huset; men detta sammanjemkades-då så, att vice pastorn skulle få 25 tunnor råg och jag för hans kosthållning m. m., fastän visserligen till min, skada, endast 20 tunnor jemte löfte att af hr baron Akerhjelms inspektor qvartalsis erhålla 50 riksdaler i förskott mot ränta. amma man har dock förklarat, att detta förkott -kommer att upphöra med detta ecklesiastikår, hvadan jag sedan icke kan hafva vice pastor i huset. Skall han nubd på annat ställe, så får han minst gifva 300 riksdaler för husrum och kosthåll om året; och skall han då få 300 riksdaler i lön, så räcka icke 45 tunnor råg dertill efter nuvarande : sädespris, hvadan fråga skulle bli om minskning af beloppet till borgenärerna, hvilket åter dessa sannolikt icke vilja medgifva. Utom allt detta tycker jag det icke vara rätt att i närvarande prestbrist ens: få vara tjenstledig, då min helsa tillåter tjenstgöring och många sjukli, e prester behöfva antingen vikarier eller adjunkter. Under min tjenstledighetstid har jag visserligen haft nöjet att icke sällan förrätta ke sten i angränsande församlingar, men då jag innehar en ordinarie tjenst, för hvilken jag aflagt särskild embetsed, så synes min tjenstgöring böra vara för densamma. Herrar vice pastorer, hvilka, såsom sådane, icke aflagt embetsed, hafva väl lika ansvar som ordinarien, men icke är det sannolikt, att de alla med sådan samvetsgrannhet och nit, som den ordinarie, skolå vårda sig om församlingen, helst de icke kunna påräkna något längre qvarblifvande. ; Fördenskull får jag vördsamt förnya min anhållan att, så fort ske kan, återfå pastoralvården i Axbergs och Hofsta församlingar och, i händelse denna min anhållan afslås, erhålla deröfver resolution med besvärshänvisning. Axbergs prestgård den 26 April 1860. Hallin. (Afskrift.) Utdrag af fs i Strengnäs domkapitel den 16 Maj 1860. S: D. Förnyar kyrkoherden A. Hallin sin förut gjorda anhållan att återfå: pastoralvården uti Axbergs och Hofsta församlingar, anförande såsom skäl dertill hufvudsakligen att han vore till helsan återställd och att hans ekonomiska ställning icke medgifver att aflöna en v. pastor; i anledning häraf j Beslöts: å Enär kyrkoherden Hallin antagit det honom vid allmänna visitationen den 2 December 1857 af församlingarne förelagda vilkor, att fortfarande hålla och aflöna en v. pastor, och okändt är att något bättre förhållande mellan kyrkoherden och församlingarne nu sednäre inträdt, så finner sig domkapitlet icke Kunna på hans förberörde förnyade anhållan något afseende fästa. Den med detta beslut är missnöjd har att sina besvär hos K. M:t i dess ecklesiastikdepaftement i underdånighet ingifva inom trettio dagar efter detta protokolls datum m; m. In fidem J. Ei: Flodberg Cons. not. Tinderteckniad tom anegvararför niktioheton