undanskjuta den vigtiga frågan huru nationen, hela folkbeväpningen, skall draga i fälty-en fråga som icke kan falla; om la den-för kriget. brukbara befolkningen, samtidigt ordnas och öfrvas under freden. för kriget, Hr krigsministern har visserligen vid detta ågavarande tillfälle förklarat, att han andet. vara en sann. tillfredsställelse-att rikets försvar mu blifoit föremål för en varmare uppmärlsamket, hvilket han trodde: blifva för landet nyttig!, och hvaraf man borde kunna hoppas att, som det höfves en man i hans ställning, chefen för krigsadministrationen, nitälskar för att med den nyvaknade värman för fölkbeväpning samverka till skapandet af en mångdubbelt ökad armå för kriget. — men fven han ansåg prisfrågan för tidigt väckt emedan man icke kunde veta huruvida de för, sgna frivilliga kårerna komma till srånd., 1 emot skarpskyttekompanierna yttrade hr rådet blott i förbigående att om man an; beväringen otillräcklig, så framställde sig den gehaste och enklaste utvägen. att äcka de beväringspligtiges ålder? — och f torde af det blott i förbigående? sagda nas, att hr krigsministern och hr ges yer i den vigtiga frågan stå på samie, och att hr krigsministerns för och unna ungefär betraktas som plus och ns, hvilka tega ut hvarandra, och dåresultatet. blir noH. Att anse för tidig en uppmuntran till uppade af förslag huru ädenrande folkbeväpning skulle samverka med den redan.organiserade armen, emedan man icke kunde veta Inruvida de föreslagna frivilliga kårerna imestill.sånd, är ungefär detsamma som tt anse öfverflödigt fylla våra krvutmagasidan man ej kan veta om det någonsin bryter krig: , svårt, je hardt när omöjligt det är I våra riksdagar genomdrifva en utig af beväringsåren, vore det blott års ålder för hvarje beväringsskylvet nog hr krigsministern, oel utan att i några omdömen öfver: de möjliga orna härtill borde man dock kunnathopatt just hos hr krigsministern finna ett del de i den nuvarandeifvern för ny emedan han. bäst. af alla e vigten. af att kunna öka itens: nummerstyrka i.enlighet med re tiders krigssed; och om den armå, som an skapas, tillkommer med. namnet beväring, folkbeväpning, landtstorm, eller skarpkytter, torde vara.likgiltigt,: blott den. rätt ochmilitärisktordnas. och är disponibel-för xriget; och då vi känna svårigheterna att, under den form beväringen utgår, öka. vår armeg-till några hundrå, tusende man, är det väl. skäl just för hr krigsministern. att. omfatta, understödja och medverka till utveckingen af det intresse. eom vaknat. inom-nanen för att kunna åstadkomma en. stor arm, och det blåser sannerligen; icke alla entusiasmens vind, som nu, pring, hvilken hvarje svensk r begagna för att försöka få. fram dem eakon eå längt som möjligt, och. -minst fralla bör välsen krigsminister vid. ett. sålant tilifälle hvarken aktivt kryssa:emot eller passivt-löggea sig i, lä uti någon.Jugn vik, hvarföre vi skola hoppas. att: tlfredsslällelsen öfver att rikets försvar. mu. blifvit fö römål fören varmare uppmärksamhet? är .A denna: dagens fråga. den; egentligt inneboende grundtanken hos hr krigsministerna. Christinehamn den 1 Januari 1861. C.J. G.oLinroth, f. d. kapten: vid. Wermlands jägare.