att han skulle tvätta händer och ansigte. Han greps genast, kastades till marken och man arband hans händer och fötter. Afven hr Anderson bortfördes och behandlades på samma sätt, sedermera vidare hr Bowlby, derpå fransmannen och slutligen söwarerna: Då vi alla blifvit bundna på detta sätt, slog man vatten på repen, för att hårdare draga åt dem: — De förde derpå-bort oss och lade oss på en. gård, der vi qvarblefvo i tre dagar, utsatta för kyla och solhetta. Andra dagen föll hr Anderson i yrsel till följd af solhettan; samt bristen på vatten och föda. Vi hade hela tiden ej fått något att äta. Slutligen gaf-man oss ettpar bitar bröd och litet vatten. Om dagarna stod gården Te ochihundratals personer strömmade dit för att betrakta . oss; bland åskådarne funnos äfven er ra af rang. På aftnarne ställdes solater på vakt vid hvar och en af oss. Om vi yttrade ett ord, eller om vi begärde vatten, slog man oss ochtrampade på oss. De sparkade oss i hufvudet, och om vi hegärde något att äta stoppade.de orenlighet L munnen på oss: Mot slutet af tredje dapen fäste man kedjor vid halsen; händerna och. fötterna på oss, och kl. omkring 3 fjerde an bortförde man oss i vagnar. Jag såg sedan aldrig mer hr Anderson. Vi voro åtta i två vagnar, nemligen tre fransmän, fyra sikher och jag. En fransman dog under vägen; han hade blifvit sårad i hufvudet af ett sabelhugg. Man förde oss nu till bergstrakten. . Om natten stannade vi i ett hus, för att äta och sofva, och hela följande dagen fortsatte vi resan. Äfven natten derpå stannade vi, och nästa dag emligen sent ankommo vi till-en med muar omgifven stad, hvilken var lika stor som Tien-tsin. Utanför staden på ett afstånd af mgefär två eng. mil låg ett stort, hvitt fäste. Staden var på tre sidor omgifven af erg. Man. insatte oss i ett fängelse i det nre af staden. En fransman dog åtta eller io dagar sedan vi inkastades i fängelset, och owaren Prem-Sing omkring fyra eller fem lagar derefter. Båda dogo genom bett af nsekter, som åto upp köttet på dem, samt f kallbrand. Den mandarin, som var styesman för fängelset, lät för ungefär tio daar sedan aftaga mina bojor. De kinesiska Angarna voro mycket välvilliga imot oss, le skötte och tvättade våra sår och delade ned sig af sin mat.