solut hörande element; och den som tror at militärexercis, marscher, evolutioner, fäktning med olika slags vapen, m. m. ej kunna i yngre åren bringas till färdighet, kan lätt öfver tygas om sitt misstag, om han vill taga kännaedom om de öfningar som dagligen förekomma på härvarande gymnastiska central institut. Det är ett gammalt svenskt bruk, att vic kyrkorna, hvarje söndag om sommaren, anställa vapenöfningar efter Gudstjenstens slut. Det påbjöds af Gustaf II Adolf, som till hvarje kyrka lät utlemna gevär och ammunition ti hussarnes öfvande. Detta bruk, hvaraf e lemning finnes i sednare tiders kyrkoparader. kunde måhända icke utan fördel återupptagas. för att underhålla, till inrotad vana utbildoch praktiskt tillämpa den elementära undervisning som skolan lemnat. Till dep tiden undervisning hörde ätvea att inhemta kännelom om geväret och färdighet i dess handterande samt målskjutning. Årligen kasseras och delvis försäljes ett antal gevär, som, ehuru i verklig tjenst obrukbara, dock kunde iståndsättas för att till exercis begagnas. Endazt ett ringare antal gevär behöfde till målskju:ning utlemnas. Om man;skulle anse de skäl alltför bivdande, som möjligen kunna anföras emot sördagsexerciser, så kunde principen af de fordr: rekrytmötena, korporalskapsoch kompanivix. lätt tillämpas till ifrågavarande öfningar. Al de ursprungligen månadtliga kompanimöters äro nu en del hopslagna med regementsmitena, en del åter indragsa, mot särskild til; staten lemnad ersättning, som äfven upphört. Men idemn af sådana förberedande, eller rekrytöfningar, verkställda i mindre kretsar, inou: eller nära hemmet, har mycket som talar fur sig, synnerligen i ekonomiskt hänseende. 1 tillämpning bäraf kunde inom hvarje sockev eller skoldistrikt vapenöfningar anställas nögra dagar hvarje sommar, vid kyrka eller at.nan samlingsplats, med de från skolan uångna ynglingar, i lika ändamål med nyssnämnda söndagsexerciser. Den enda kostnad dessa öfningar skulle tillskynda de exercerande, vore den obetydliga af en för dagen medförd matsäck. Sista sommusren, vid inträ i 20:de åldersåret, kunde det unga manskapc! erhålla någon längre öfningstid, antingen under ett fortsatt möte eller ock i tvenne kortare sådana, för att sålunda, väl förberedt i enskild kunskap och färdighet, kunna det fö:jande året ingå i beväringens led, med nytta deltaga i dess gemensamma vapenoct älttjenstöfningar, samt framför allt inhents len disciplinära hållning och den militäriska takt som ger anda och lif åt krigsyrket. På detta sätt skulle det större öfningslägret upphöra att vara en rekrytskola, och bli hvad et borde vara: en tillämpningsskola för beäl och manskap, en efterbildning af fältlifs et och fälttjensten, lättfattlig för det redan i:vade begreppet och möjlig att i minnet bibehålla. ädet Det är redan sagdt, att den allmänna bil:!ningen bör i gradvis stigande omfattning u:ecklas vid de allmänna liroverken, och si ledes äfven militärbildningen. —— — — — Militärundervisningen vid gymnasierna, såv-! len teoretiska som praktiska, borde ha samma öremål och utsträckning som nu vid kii ikademien, hvilken följaktligen kunde försvini v; det vill säga, hvarje gymnasium blefve, ut: cubbning i öfrigt af dess föremål och ve samhet, detsamma som krigsakademien r ing en bildningsanstalt för lnieofficerare — ci med den väsendtliga skilnad, att gymnasiets ull universitetet eller näringarne utgående e!cver hos sig förenade den fullbildade kaict ens och gymnasistens hela militäriska och or-:örråd. Förf. antager hör att inkast skulle koma att göras i afseende på det militära läroc!ementets intrång på andra ämnen, men anse: att en ändring i skolplanen, hvarvid vissa ä aoen finge något maka åt sig, kunde 1 mna tillräcklig tid för studier och deraf blifva: e kunskap af sådan art, som möjligtvis Iun komma att afgöra om statens upplösning ell: bestånd. Dessutom bör man icke glömma, :! det är genom nödig jemnvigt emellan utvecklingen af de intellektuella förmögenheterna och de fysiska som ungdomlig friskhet och håg böra underhållas och förökas. Den bearade tidsförlusten är icke heller så betydlig. Vid krigsakademien upptaga nu alla militä:imnena med gymnastiken, exercis m. m., ick: fullt ett år af de 6 som i medeltal åtgå fö: rela kursen. Men vid gymnasium skulie denn: tid ansenligen förkortas, till följd af den färdighet i sistnämnda ämnen, som vid föregå nde öfningar blifvit vunnen, innan inträdet i gymnasiam. Äfven vid universitetet borde krigsveten skapen ha egna lärostolar. Men här borde ämnet behandlas från en allmän omfattand. synpunkt; — från politikens och statskunskapene, med ledning af den erfarenhet histor e temnat, och med tillämpning till vårt land: naturliga beskaffenhet, gränser, tillgångar, in iustri, befolkning o. s. v. Detta slags krigsbildning är lika nödvändig för den civile embetsmannen som för den militäre, lika oumbärlig inom statsförvaltningen som inom re presentationen. En gång införlifvad med dev illmänna bildningen, skulle denna kunskep g: asthet och hållning åt månget rådslag och beslut, förtroence i allmänna opinionen, ock di en säker ledtråd ur labyrinten af de irr meningar, som, tyvärr, ofta nog omsväfva vår: begrepp i fråga om grunderna och vilkorei för värt försvar.o Detta ämne, endast ytligt vidrördt, har ej vid detta tillfälle förtjensten af att vara nytt: grundiden dertill är redan i åtskilliga former vid flera tillfällen behandlad, (isynnerhet at iberre C. H. Anckarsvärd i hans Tankar on verges försvarsanstaltern, föredragna hos ridterskapet och adeln vid riksdagen år 1828): men ämnet är af så stor vigt, af så omfat tande intresse, att det ej bör Jemnas till pri: it dagens tillfälliga opinionsyttring, för at: dereft nmas; det förtjenar att noga 8, att till alla sina delar utredas och ; och det är under örskan och hoj; litäriska kunskaps n priming af dera rare, som jag sett m