De sednaste Badiska kyrkoförfatt-ningarne. De slitningar emellan kyrka och stat, hvilka sedan längre tid tillbaka egt rum i åtskilliga europeiska stater, hafva, som bekant är, på den sednare tiden visat sig under mera oroande former än tillförene. I Frankrike, der man sökt och äfven till en stor del lyckats ordna förbållandena så, att ett mäktigt inflytande på kyrkans yttre verksamhet blifvit staten förbehållen, och denna åtminstone befriats från allt direkt beroende från kyrkans sida, har det likväl visat sig, att en hierarki, som eger sin stödjepunkt utom landet och är i besittning af mångfaldiga medel att kunna leda massorna, ofta kan förorsaka statsmakterna ej ringa bekymmer. Österrike, fordom på grund af sin kyrkoförfattning temligen emanciperadt ifrån det romerska prestväldet, har numera genom det nya konkorda-, tet och genom de styrandes tendenser i vida högre grad än öfriga katolska stater hemfallii under berörde välde. Under sådana förhållanden är det glädjande att förnimma, huru det nyligen lyckats en liten tysk stat att lös-. göra sig ifrån ett tryckande konkordat, samt på ett i allmänhet ganska tillfredsställande sätt ordna förhållandet emellan staten å ena sidan och den protestantiska samt den katolska kyrkan å den andra. De författningar, Bom bestämma dessa ömtåliga förhållanden, och som i flera afseenden innebära ganska nyttiga lärdomar, äro alla daterade den 9 Oktober detta år. Vi meddela här de vigtigaste bland de bestämmelser, som deruti förekomma, I den första af dessa lagar, som handlar om kyrkornas och de kyrkliga föreningarnes tättsförhållanden till staten; stadgas hufvudsakligen följande: Den förenade evangeliskprotestantiska och den romersk-katolska kyrkan medgifves rätt till offentlig gudstjenst, samt de förmåner som äro beviljade åt offentliga korporationer.; För de öfriga religionssamfunden gäller hvad derom särskildt finnes stådgadt. Att bilda religiösa föreningsr är tillåtet. Deras författning och bekännelse får pj stå i strid med statens lagar och med sedligheten. Rätt till fri gemensam gudstjenst under statens skydd är dem tillförsäkrad. likhet i religion utgör icke något borgerligt hinder för äktenskap. . För hvarje enligt staters lagar tillåtet äktenskap måste en laglig form för ingåendet bestämmas. De, hvilka lagen tillerkänner rätt att uppfostra, ega att vestämma i hvilken religion barnen må uppfostras; Det offentliga undervisningsväsendet står under statens ledning; andra undervisningsoch uppfostringsanstalter stå under regeringens uppsigt. Den protestantiska och den katolska kyrkan ordnar och förvaltar fritt och sjelfständigt sina egna angelägenheter. Kommunikationen med deras kyrkliga förmän är förhindrad. Kyrkoembeten tillsättas genom kyrkorpa sjelfva, med undantag för sådana, ler utnämningsrätten grundas på offentligt eler enskildt prerogativ. Kyrkliga embeten kunna ej besittas af andra än badiska medborgare, och hvilka ej af regeringen på uppvifna skäl förklarats i borgerligt eller poliiskt hänseende misshagliga. För atttillträda ett sådant embete fordras bevis om allmän vetenskaplig bildning. Kyrkans egendom förvaltas under statens och kyrkans gemensam