ge ease ara pr Ön dand a at C nårkreat Sön uppstå i afseende på ett barns rätta, så väl fysiska. som andliga vård och hbandledning ifrån födseln ända till ynglingaåldern. Vi återgifva här kapitlens rubriker: 1. Uppfostran och undervisning. 2. Alla krafters harmoniska utbildning. 3. Om kroppens utbildning öfverhufvud. 4. Dibarnets vård. 5. Barnets första färdigheter. 6. Födan under utvecklingsåären. 7. Klädnadens och boningens inflytande på den kroppsliga utbildningen. 8. Renlighetens inflytande på helsan. 9. Ordningens inflytande på kroppens utbildning. 10. Vänjande till herravälde öfver kroppen. 11. Könsdriftens beherrskande. 12. Kroppsöfningar. 13. De yttre sinnenas öfningar. 14. Känsloförmåga utbildning. 15 De sedliga känslornas . utbildning. 16. De sympatetiska käns lornas utbildning. 17. Skönhetskänslans utbildning. 18. Utbildning af förmågan till vilja och sträfvanden. 19. Verksamhetsdriftens utbildning. 20. Egendomsdriftens utbildning. 21. Sällskaplighetsdriftens utbildning. 22. Härmningsdriftens utbildning. 23. Utbildning af sträfvandet efter ära; 24. Oafhängighetsdriftens utbildning. 25. Viljans bildande 26. Förnuftets utbildning. 27. Uppfostrans andel i val af lefoadsyrke. Vi rekommendera arbetet såsom en nyttig läsning för föräldrar och lärare, eller öfverhufvud för barns handledare, hvilka deruti skola finna många förträffliga råd och anvisningar, som förtjenva att läggas på hjertat och efterföljas. — Tidskrift för Hemmet, tillegnad den svenska qvinnan. Andra årgången, andra häftet. Det häfte af denna till syfte, val af ämnen och dessas behandling ganska värdefulla tidskrift, som vi här anmäla, innehåller, likasom de föregående, en rikt omvexlande och sannt bildande lektyr. Det börjar med en anmälan af miss Mulocks skrift: En qvinnas tankar rörande qvinnan,. Derpå följer en fri bearbetning af den i samma skrift förekommande uppsats om Lyckliga och olyckliga qvinnor. Vår lektyr är titeln på en originalartikel af Esselde, hvaruti på ett lifligt och lekande sätt gisslas den läsande allmänhetens benägenhet att låna i stället för att ega böcker, en benägenhet, som förvandlat hela den svenska litteraturen till ett lånbibliotek. Uppsatser öfver Pascal af Villemain, om Cuviers undgom ur Cornhill Magazine, en biografisk skizz af mrs Hemans, trenne poemer med signaturerna O. E. L. S. och T. K., samt en särdeles väl tecknad tafla ur lifvet med öfverskrift Gift eller ogift? m. m. fullända den valda samlingen. Vi äro förvissade om att mången med oss förhoppningsfullt emotser fortsättningen af denna periodiska skrift, hvaruti man finner så mången af lifvets strängar anslagen af händer, på en gång lena, säkra och konsterfarna. j Sockenstatistik öfver Sverige, af Åke C. W:m Hammar. För första gången sedan den andra numera ur bokhandeln utgångna upplagan af öfverste af Forsells Sockenstatistik för ganska lång tid sedan utkom ha vi fått en ny, väl behöflig och säkerligen för mången välkommen. Den är uppställd efter samma plan som öfverste Forsells och går i sina uppgifter så långt som till 1856 och 1837. Uppgifterna rörande folkmängden i hvar och en af rikets socknar äro hemtade för 1805 och 1830 ur förenämnde statistiska arbete samt för 1850 och 1856 ur statistiska centralbyråns berättelse. Uppgifterna om taxeringsvärdet äro hemtade dels (för 1830) ur Forsell, och dels (för 1857) ur kammarrättens räkenskaper. Börande begge dessa i afseende på landets förhållanden så vigtiga och upplysande förhållanden har man således här rikt tillfälle till jemförelsers anställande och att se framstegen och förähdringarne. Hemmantalen äro upptagna efter mantalsoch tazeringslängderna för 1857. Arealen i tunnland är upptagen, der den funnits uppgifven, i landtmäterikontorets sockenkartor. Slutligen finner man en öfversigt af på landet och i städerna beviljade egendomsinteckningar, en annan af rikets juridiska och administrativa indelning, ett fullständigt sockenregister samt adressbok öfver alla pastorater i riket. — Orvar Odd ärnar börja utgifvandet af sina samlade arbeten. Första delen, som utkommer till julen, bär titeln Grupper och personoger från i går.s Nästa del lägges snart under pressen och kommer att innehålla aGrefvinnan Grufiakin, djurgårdslandskap med figurer., ett stort rimmadt poem om 15 ark uti en alldeles ny genre. (Ett intressant fragment af detta poem har förut blifvit offentliggjordt.) — Af Berättelser ur svenska historien af C. Georg Starbäck hafva bäft. 21, 22 utkommit. Den historiska delen afslutas med Erik Läspes död, hvarefter följer en öfversigt af tiden från 1161 till 1250. — Litterärt nytt från Norge. Chr. Tönsberg i Kristiania inbjuder, till subskription på en månadsskrift For Hjemmet, udgivet af A Munchp, hvilken från nästa års början skall utkemma i häften om 6 ark å 30 norska sk. och innehålla originale Fortellinger, Reiseskizzer og Smaadigte samt oversatte Stykker af almeen intressant Indhold.s Af den taieutfulla förf. till Amtmandens Dötre, som ej utgifvit något nytt arbete efter denna roman, bar man att på nyåret vänta en ny bok, innehållande en större hittills ej utgifven novellsamt nägra vackra småberättelser af förf., hvilka varit förut tryckta. Af Amtmandens Ditre, hvilket arbete någon tid varit utsåldt, utkommer till Julen en ny, öfversedd upplaga på Gyldendalska bokhandelns i Köpenhamn förlag. Stockfleths Dagbok öfver hans rcsor i Finmarken är nu fullständigt utkommen. — Litterära nyheter från Ungern. En litterär korrespondent i Pesth meddelar följande om en Dnyligen i Pesth firad fest och några andra företeelser: Det vore här ej på sin plats att skudra Sagchenyifestens yttre sidor; blott så vidt deunu fest har afseende på litteraturen, kan jag upptöga det inom kretsen af mina betraktelser. Jag måste då i främsta rummet omnämna Eötvös minnestal och AÅranys fest-sång: Szechenyis minnes Minnestalet är äfven i afseende på stil en ganska värdefull biografisk studie och, hvad som är hufvudsaken, det uppfyllde sitt ändamål, ty det gjorde intryck. Af ej mindre värde är festsärgen af Arany, för närvarande den populäraste af nu lefvande skalder; Pesther Lloyd meddelade en ganska lyckad öfversättning af Adolf Dux, hvilken med rätta åtnjuter