föreningen. En tillbakablick på årets skörd. Sverge har i år hugnats med en rik skörd, ymnigare, serdeles i afseende på foder, än på flera år tillförne. Så vidt ännu kändt är, har ingen trakt af landet i år blifvit hemsökt af missväxt, ett förhållande, som annars ytterst sällan har inträffat. En gynsam väderlek, omvexlande med värme och regn under hela våren och försommaren, framkallade en herrlig vecetation. Höskörden blef derföre ovanligt gifvande , och nbergades i allmänhet särdeles väl. Ganska många trovärdiga landtbrukare hafva dock tyckt sig finna, att det hö som i år skördats icke är jemförligt med de nästföregående årens, i afseende på närande beståndsdelar. Ehuru denna förmodan icke kan bestyrkas genom några bestämda fakta, emedan vi sakna alla komparativa undersökningar i den vägen, har den dock mycken sannolikhet för sig, dels i den omständigheten att fodret i allmänhet varit så frodväxt, och dels deruti att då tiden för skörden inföll hade fodret ännu icke hunnit erhålla den fullkomliga utveckling, som utgör ett af hufvudvilkoren för att det skall blifva fullt närande. Dertill fordras icke blott tillräcklig nederbörd, utan äfven en deremot svarande riklig värma; men under foderväxternas sednare vegetationsperiod var temperaturen för det mesta särdeles låg, hvarigenom också växterna icke förmådde att i rikligare mått tillegna sig de närande beståndsdelar, som jorden annars kunnat lemna dem. Så mycket känna vi med visshet, att på en större egendom i närheten af hufvudstaden, der största omsorg egnas åt ladugårdsskötseln, hafva samma kor, som under den nu förflutna månaden erhållit så mycket hö af bästa beskaffenhet, som de velat förtöra, ändock icke på långt när lemnat så mycken mjölk som under samma tid förlidet år, då de erhöllo 15 hö och 2 vårsädsgröpe jemte halm dagligen. — Emellertid är den rika höskörd, som öfver allt erhållits, en stor välgerning, dels emedan förmedelst den ett större antal ungkreatur nu kan uppfödas än under de föregående åren, då den ringa fodertillgången lade ett oöfvervinnerligt hinder deremot, och dels emedan ganska många landtmän, som icke ännu kunnat förskaffa sig fullt antal kreatur, jemfördt med fodertillgången, nu sättas i tillfälle att samla ett förlag af foder för nästkommande år, ifall skörden då skulle blifva: mindre rik. Hvad spanmålsskörden beträffar, så har den i år till lasstalet visat sig ofantligt rik. Öfverallt har säden varit rik på halmen; men nästan öfverallt klagas öfver att den vid anställd profaftröskning slår mindre till i spann, Detta är ock en gifven följd deraf, att alla sädesslagen blommade, satte frö och mognade under regnig och kall väderlek. Också är det sällsynt, att något sädesslag i år är så vigtigt, som t. ex. under förlidet år. Troligen skall icke erfarenheten längre fram jäfva vår förmodan, att hvad beträffar bvetets och rågens afkastning i år, blifver den icke större, snarare mindre än förlidet års. Vårsädens afkastning blir deremot i år betydligt större än förlidet år, och sannolikt kommer hvarje landtman att af årets gröda kunna afyttra högst betydligt mera än som skedde förlidet år, enär i år jemförelsevis mindre Gvantum spanmål behöfver användas för kreaturens framfodring. I afseende på samtliga sädesslagens beskaffenhet, så är den till sin godhet högst betydligt underlägsen flera föregående års sädesskördar. Hyetet, som blommade ojemnt och angreps på många ställen tidigt af rost, på andra trakter ätven af sot. har på ytterst få ställen torrt och väl inbersats, till följd af den starka och ihållande rederbörden. Vackert bvete blir sannolikt n gansl sällsynt och följ kligen dyr vara I h 1, hvaremot ti Igen på mörare troligen vete blir terali3en riklig. Förbruknivgen af bvete Har emel!ertid på de sista tio åren så tilltagit, att man med temlig visshet kan förutse en ganska betydlig införsel deraf nästa vår från andra länder. ehuru priset derpå naturligtvis blir ganska högt. Ehuru på awvsilliga trakter åtminstonesnåson del af rågen blef temligen torr och väl obergad, led den döck på de allra flesta rakter i landet af den långvariga nederbörlen och är derföre ömsom lönmältad, ömsom sötig. Att den är lättare i år än vanligt ha v