föga, I sitt sköte innesluta en nationalrikedona, som vårt land ännu ej förstått uppskatta eller rätt göra sig till godo. Dessa berg, sträckande sig inge Bråvikens strand, besökas sällan af andra än några fiskare och bönder, hvarföre också deras rikedom på malm och mineralådror är föga känd. Men då man vandrar. omkring i denna trakt, finner man här och der spår af upptagna grufvor, hvilka dock åter blifvit ödelagda. Den tydliga tillvaron af mineralier har nemligen frestat en och annan mindre egendomsegare eller till och med bonde. att försöka göra sin lycka; men bristen på tillräckligt kapital har snart -Jåter nödgat dem att öfvergifva arbetet. Utåt hela bergsåsen finner man ofta under ett i allmänhet ganska tunnt jordlager eller till och med i det nakoa bergets yta jernmalmsådror; nästan öfverallt stöter man på gångar af qvarts, ypperlig till glastillverkning, koppar, kobolt, nickel, antimonium, bly och silfver. Det är midt ibland denna mängd af geologiska alster, som vid sidan af outtömliga kalkstensberg ett ofantligt lager af marmor, sedan gammalt känd under namnet Kolmårdsmarmor, befinner sig. Man kan med skäl säga Å ofantligt, ty de båda kända gångarne, hvilka i form af en hbalfcirkeol följa Kolmårdsbergens båda motsetta sluttningar på en sträcka af tre fjerdedels mil,: äro på norra sidan ända till 400 famnar breda, och på södra sidan gå de mer än 180 fot på djupet. Marmorlagren ligga isperpendikulärt sned ställning och dia metralt motsatta bergens centrum, hvilket otvetydigt bevisar, att deras ställning före formafiionen af. dessa berg och vid den vulkaniska fThöjningen varit horisontal. Marmorn, som är af utmärkt beskaffenhet isynnerhet på djupet i de för atmosferiska reTaktioner minst utsatta. lagren, är ojemförligt mycket mera varaktig än den italienska, hvilken den dessutom i hög grad öfverträffar i Täthet. Det är just detta, som. utgör dess förÅtjenst, särdeles i vårt klimat; ty ehuru minÅT dre lätt att bearbeta, sätter dess mindre poTrösa och mera kompakta beskaffenhet den i stånd att mycket bättre uthärda luftens vexlingar. Våra efterkommande skola vid jemförelse mellan fotställningarne till Gustaf Adolfs och Carl XIV:s statyer, hvilken sednare är af Carraramarmor, svårligen kunna gissa till den sistnämdas ursprungliga färg, och de skols kunna. räkna jernkrampornas antal efter de sprickor som kölden förorsakat. De mångahanda mineralier, som finnas i Kolmårdens berg, ha bidragit till skiftningarne i marmorn, De gröna skiftningarne, som äro öfvervägande och härröra från tillvaron af koppar, äro uppblandade. med: svart, hvitt. blått, gult och rödt. Anmärkningsvärdt är. ått färgerna gradvis från vester till öster bli allt ljurare, så att man i det förra väderstrecket finner svart marmor, hvilken dock ännu ej blifvit bearbetad. Ett brott, som ödelagts för mer än 150 år sedan, emedan några bygnader der bredvid stå i vägen, och hvilket är beläget nästan i centern, innehåller på samme I gång nästan alldeles hvit, ganska vacker grör och röd samt blandad röd, grön och. hvit marmor, äfvensom flera andra skiftningar. De flesta af de kända och bearbetade marmorbrotten ha blifvit upptagna för mer än två århundraden sedan. Deras glansperiod inträffade under Fredrik I:s regering, då Stockholms slott bygdes. Marmorbruket tillhörde då ett bolag af 8 förnäma svenskar, hvilka af konungen erhöllo många privilegier. De införskrefvo ingeniörer och arbetare från Italien, hvilka utvecklade invånarnes arbetsskicklighet. Efter denna epok råkade marmorbruket i lägervall, och man finner inga spår till någon verksamhet förrän under. Csr! XIV Johan. Den: dåvarande egaren af marmorbruket, som hugnades med en mängd beställningar af konungen; har utfört stora arbeten, uppfört bygnader och efterlemnat tillverkningsredskap af för. sin tid bästa slag. Med konungens död afstarinade arbetet å en mängd pjeser, som voro ämnade för det tilltänkta musget vid Rosendal, och då verket öfvergick i andra händer, hölls det i drift endast genom privata personers beställningar. För tre år sedan bosatte sig en utländning, grefve Rozycki, här i landet och köpte mar-. morbruket. Han har åter bragt upp bruket till sin förra betydenhet. Vid ett besök på stället öfverraskas man öfverallt af maskinerier af nyaste konstruktion, verkstäder, marmorsågar, drifoa medelst vattenkraft samt förbättrade och utvidgade arbetarebostäder. Hvad som mest förvånar, är dock arbetet med lösbrytandet af de kolossala marmorblocken. Arbetarne bestå uteslutande af svenskar; ingen annan utländning än egaren sjelf finnes vid bruket. Det oaktadt tillverkar man der arbe-: ten, som obestridligen utbärda jemförelse med. dem, som åstadkommas i Italien, Frankrike : och Belgien, och. vi tvifla högeligen på, att! man på något annat, ställe kan påträffa felfria block af så stora dimensioner sm här: Det är ganska visst att denna marmor förr eller sednare skall komma att spela en icke ovigtig roll i vår export till utlandet. Hr Rozycki har redan erhållit beställningar från utlandet, der utsända prof på marmorbrukets tillverkningar ådragit sig stor uppmärksamhet. Ett utmärkt arbete från detta bruk bar ny-J1: ligen blifvit fullbordsåt, nemligen: portalen till hr W. Davidsons nya hus vid Carl XII:s torg. Den är af blekgrön Kolmårdsmarmor, nära, 24 fot hög. Det. är -glädjande att ändiligen finna vår egen svenska marmor använd till arkitektoniska prydnader i vårt eget land, der ingen annan borde. användas. . Utan att ega en lika liflig eller; omvexlande färg: som marmorn från Grekland, Italien eller Pyre-: neerna, är den likväl utmärkt vacker och framför allt varaktig, Glädjande är det äfven att finna, hvilken hög grad af skicklighet! våra inhemska. arbetar e uppnått, då man på :! nära håll granskar detta arbete och ser med bvilken finess det blifvit till alla sina delar utfördt. Det fordrades endast en skicklig ledning fö mtt snnarheta hryikat. nr dat förfall heooea;