BLANDADE ÄMNEN. ITIS öd En sp olhistorla. vd en bekant badort spelade för KAN tid sedan en ung fransman bort hela sin till 800,000 francs uppgående förmögenhet, deribland sina landtegendomar och sitt hus i Paris. Allthvad han hade qvar var ett temligen obetydligt orangeri. Den, som spelade med honom, var en flegmatisk :ngelsman, som alldeles icke kunde begripa, hvarföre han ändtligeu ville behålla en så ringa lemning af sin förmögenhet som ett halft förfallet drifhus med några lådor orangeriväxter. — Låtom oss spela om demps, sade han till fransmannen. — Nej aldrigs, svarade denne; det har ett stort pretium affectionis för mig; jag har såsom barn tillbragt hela dagar der med mia sedermera aflidna mor, och jag vill ej sätta ut så mycket som en enda orangeri växt på ett kort. — Då skall jag blott bedja er om en blomma till insats,, sade engelsmannen leende. Åb, invände fransmannen, hvad kan ni väl sätta upp mot en sådan obetydlighet, om jag skulle saråtycka att spela?s — En annan bagatell, som likåledes har affektionsvärde för mig ... en liten pappers lapp; en autograf.— Fransmannen lät öfvertala sig, och engelsmannen sade nu till honom: Ni lofvar ju på hedersord att mottaga min insats, huru löjlig den än kan synas er? — Jag lofvar det.. — Man blandade korten, och partiet började. Tio minuter derefter hade fransmannen vunnit den hemlighetsfulla autografen. Han emottog den med en vis rörelse, men huru blef han väl till mods, fann den vara ett gåfvobref i laglig form på de 800,090 francs han förlorat. Han rodnade, gjorde indningar och förklarade partiet ogiltigt, men enselsmannen svarade leende: Jag har ert hedersord, och dessutom spelade jag ej på skämt, ty om jag hade vunnit, skulle jag utan krus ha tagit er blomma -— Men en obetydlig blomma ; en hel förmögenhet!. utbrast fransmannen. — 10, svarade engelsmannen torrt, höll ni ej mera på ert orangeri än på edra 800,000 francs? Insatsen var således fika. — Då fransmannen det caktadt. fortfor. ait protestera, lät man en hedersjury af vänner och be: kanta pröfva saken, och deras dom utföll så, att fransmannen skulle mottaga vinsten. På aftonan samlades hela sällskapet till en munter supå, un der hvilken korten uppbrändes genom en högtidlig autodafe. — Judarno i Westphalen hafva nyligen varit atsatta för ett ingrepp i: deras rättigheter, hvilket dock blef tillbörligen tillbakavisadt. Med afseende på de pågående valen till provinciailandidagen bade nermhgen åtskilliga besvär afgifvits, som yrkade på uteslutande af mosaiska trosbekännare från vallängderna. i. städerna, och detta föranledde öfverpresidenten i provinsen Westphalen att utfärda ett cirkulär, hvari, han ibänvisar myndigheterna till! regeringens förordning, af. dea 23 Maj detia år rörande judarnes ställningsinför lag i preussiska staterna, och i hvilken förordning är stadgadt att representantkallets utöfvande icke kan förmenas judarne, hvadan de vid nu förestående nya och kompletteringsval: icke må ateslutas. — Sobastopols gäss. På emnyligen i kristall palatset i London hållen expositior erfä fun d03 ett par gäss, som lord Dufferin. medfi em frår Sebastopol, ett par de märkvärdigasteeeh besynner. ligaste exemplar. Dessa foglar äro något mindre än en vanlig, fullvöxen eogelsk gås och väga omkrinj Il VW stycket; de skilja sig från den allmänna gå sen genom sina fjädrar, hvilka äro af den renaste hvita färg, men hvilkas yttersta ända är knollrig Ryggfjädrarne äro böjda tppåt och krusiga; andra raden af vingpennoroa och halsens tåckfjädrar är