Landsortstprössen i Representationsfrågan. Dalpilen yttrar i denna fråga: Ett årtionde är förflutet sedan i denna ort likasom på flera andra ställen i riket, ett re formsällskap bäldades för att åstadkomma e! representations förändring. Ett betydligt anta medborgare af alla klasser höll sammankom ster, dervid detta för fäderneslandet vigtige intresse diskuterades, hvarefter en deputerad vald genom omröstning, afgick som fullmäk tig till Örebromötet. Hvar och en vet buru detta slutade, ock sedan den tiden tycktes hela saken afsomnad. tills ånyo, först vid sista riksdagens slut, der åter väcktes till lif af de folkvalda ombuden. Detta återvaknande tyckes vara ett bevis på att nationen efter ett halft sekels väntan ännu önskar denna efter revolutionen utlofvade för. ändring. Det beror nu på att visa kraft, enighet och ihärdighet för att saken en gång må få en lycklig lösning. Folket måste genom möten, omröstningar, petit oner och agi: tationer yttra en bestämd, allmän och allvarlig önskan och vilja att hinna det åsyftade målet, och detta så mycket mer, då man uppdragit regeringen att taga initiativet eller framkomma med ett förslag till en bättre representaion än det trassliga och lappade fyrkammarsystemet. Sedan man i andra delar af Europa börjat låta hvarenda välkänd medborgare afgifva sin röst i ämnen, som röra hela samhället, så borde det väl äfven här kunna gå för sig i ett vigtigt ämne, som rörer hvarenda samhälsmedlem. Detta sätt tyckes vara detenklaste, det tillförlitligaste och lättast verkställhara, då nu hvar och en fått en tillräckligt lång betänketid. Det vore väl underligt, om wi här i landet skulle stå stilla under det hela verlden omkring oss är i den största rörelse. Visserligen ha en hop goda saker vid den nyss afslutade riksdagen blifvit afgjorda, men de äro endast småsaker, då man jemför dem med den stora frågan om en representationsreform. Måtte vi ej försofva oss, ty det kan föranleda ett svårt uppvaknande, :ch den. som ej går framåt, går tillbaka. Detta bör hvarje sann patriot lägga på bjertat. Vid en återblick på riksdagen yttrar tidningen Helsingen, bland annat: Riksdagens sista dagar, den massa af hopade oafgjorda angelägna frågor, som legat till sist, bevisa huru svårt det är att göra något under densamma, i anseende till den fyrbenta ståndsindelningen, der ståndsandan alltid gör sig gällande om det riktigt kniper till. En af de otvifvelaktigt vigtigaste reformfrågorna vid innevarande riksdag, den om kommunalförfattningarne, bevisar detta bäst. I skjutsfrågan var det likadant och man kan nästan säga så om alla vigtigare frågor. När nu förhållandet är sådant, kan man ej annat än högeligen önska ett förbättradt representationssätt, och man kan at de sista dagarnes åtgöranden se, att äfven representanterna sigta deråt. Borgareoch bondestånden hafva till K. M. ingått med skrifvelser, hvartill förslag upprättats af dortill utsedde komiterade, om regeringens biträde för frågans lösning. Om således riksdagen icke uträttat mycket denna gång — man måste alltid beklaga att detta är förhållandet —, så har det dock i riksdagens elfte timma framkommit yttringar, :hvartill regeringen bör lyssna, helst som det är mångårig erfarenhet af det opraktiska gamla som här gjort sin röst gällande. Ingen är mog blind att ej se det nuvarande representationssättets ohjelplighet, icke ens de som motarbeta en folklig och behöflig ombildning deraf; derföre är det också af högsta nöden att dermed taga itu, och man vill väl hoppas att det en gång skall lyckas att få det annorlunda. Kalmarposten, som återger borgareståndet skrifvelse till K. M:t i denna fråga, yttrar med anledning deraf: Denna vigtiga fråga, som för ett tiotal år tillbaka öfverallt inom landet och af alla klasser omfattades med så lifligt intresse, men under de sednare åren tyckts vara nästan all.deles bo tglömd, har nu helt oförtänkt åter vaknat till lif. Efter att det under den långvariga riksdagen hufvudsakligen endast varit sfråga om några partiella förändringar i riksdagens sammansättning visade sig nemligen i ,medio af nyssl. Oktober och således dagarne före . riksmötets upplösning plötsligt och samtidigt inom borgareoch bondestånden ett lifligt intresse för den dittills så föga uppmärksammade frågan om en genomgripande repre:gentationsförändring, och i ett nu voro inom nämnde båda stånd tillsatta komiteer för syidtagande at lämpliga åtgärder till frågans widare befrämjande. Den mest i ögonen fallande. frukten af dessa komitåers verksamsamhet blefvo tvenne af borgareoch bondestån den till konungen i ämnet afgifna adresser; Tid och utrymme hafva hittills nekat oss satt redogöra för detta nya uppslag i represe,ntationsfrågan, men vi skola härefter med så myrcket större ifver söka godtgöra denna vår ofrivilliga underlåtenhetssynd. Wadstuma Läns Tidning, som återger Norrköpings Tidningars artikel i frågan, af oss meddesad för några dagar sedan, förklarar sig till alla delar delar instämma i dess) inn ehåll och syfte. MUSIK. Musil sen till den några aftnar å kongl. teatern gifna operetten En episod ur konst-. närslifvet komponerad af hr Julius Bendix,l kan utan :tvifvel sägas uppfylla alla de fordringar, hvarpå libretton kan göra anspråk,