nu kunna invändas, att den ingalunda utgör -fnågon bevisning för ett påstående af den beskaffenhet, som Allehanda förut hade framfställt om karakteren af Aftonbladets åsigter på 1830-talet, enär i det här citerade yttrandet endast talas om möjligheten at en tanka hos svenska folket Zz den osannolika och oberäkneliga händelsen,, att thronen häriskulle blifva ledig. Emellertid, om Aftonbladets åsigt skulle bedömas endast efter det här citerade yttrandet, så skulle dock åtminstone någon skymt till sköl kunna finnas för den af Allehanda gjorda frågan. Nu förhåller det sig deremot så, att det citerade yttrandet är utryckt ur en större artikel, som genomgick tre efter hvandra följande numror af Aftonbladet år 1841, och som hade till titel: I anledning af Prins Carls första nattvardsgång och aflagda hyllningsed. Uti denna artikel förekommer. allranärmast framför det citerade stycket, följande: Man har sökt uppskrämma styrelsen för revolutionära stämplingar och republikanska sympaihier. .. Det är en af dessa barnsagor , som man oaflåtligen uppdukar för att ooflåtligen bevisa deras grundlöshet. Folket gör inga revolutioner; det tvingas någongång af regenternas, eller rättare af deras anhangs småaktiga herrsklystnad, laglöshet eller snålhet, af deras tanklösa envishet eller bedräglighet till ett nödvärn deremot. Det är således i sjelfva verket regenterne, som göra revolutioner. Folken söka i det längsta undvika dem, emedan de alltid medföra något, om än öfvergående lidande, och önska ingenting högre, än att regenterne äfven måtte göra det. Emot dem ha desse likväl, såsom vi redan i början af denna uppsats yttrade, en osviklig bundsförvandt, till hvilken de med trygghet kunna förlita sig; det är den fria tryckpressen, på hvars utsago de böra gifva akt. Med henne har ingen thron fallit. Napoleon skulle ej dött på S:t Helena, om han ej fjettrat pressen; Gustäf III säkerligen ej dött för lönmördarens hand, om han ej begått samma misstag, och med henne skulle Gustaf IV Adolf eller hans son ännu suttit qvar på thronen. Vi nämnde denne hans son. Man harf sökt framställa honom såsom en pretendent till svenska kronan och hviska att han har anhbängare inom landet, som söka bereda honom vägen dit; ja, till råga på löjligheten, utpekar man bland desse hans anhängare just några, dem man uppgifver som republikaner. Vi våga likväl efter alla anledningar tro, att den fallna dynastien är död för Sverge, och att dess återupplifvande är lika omöjligt, som återplanterandet af en stam, hvars rot man har borthuggit. Uppriktigt beklagar den tänkande fosterlandsvännen, att hon behöfde falla, isynnerhet att fallet icke inskränkte sig till monarkens personlighet allena, att man lät yran och den enskilda förföljelselystnaden hänföra sig till att i hans fall indraga xhela hans familj. Men då detta en gång skett, då en ny dynasti blifvit utkorad, kan det ej mer ändras, och bör det icke heller. Härefter följer sedan det af Allehanda citerade stycket. Det må väl icke anses alltför närgånget att nu, tillbaka fråga Red. af Nya Dagligt Allehanda, hvarföre det här ofvan införda stycket blifvit alldeles förbisedt; om detta skett derföre att Nya Dagl. Allehanda då omöjligen hade kunnat framställa sin citation i den syftning som skedde, eller såsom en bevisning för dess påstående emot Aftovbladet, och huruvida man sålunda må ega rätt att anse detta sätt att citera, såsom ett nytt återupplifvande af den under ett visst tidskifte så välbekanta och mycket omtalade gamla Dagligt-Allehanda-ärligheten ? Angående det andra påståendet åter, att krigens tid var förbi, och att mun således ej behofde kasta ut några penningar för landets försvarn, har ännu icke ett försök till bevisning blifvit gjordt, oaktadt det skulle hafva förekommit så ofta i Aftonbladet på 1830talet. Det finnes ett särskildt ganska lätt tillgängligt medel, att öfvertyga om sanningslösheten af denna uppgift, nemligen att hänvisa till en brochyr som utgafs i början af 1840-talet under titeln: Återblick på det förflutna, med afseende på det ullkommande, och som innehöll aftryck af en serie artiklar ur Aftonbladet, innefattande redaktionens åsigt öfver åtskilliga riksdagsfrågor, hvaribland en betydlig del handlar om landets försvarsväsende och dess organiserande. Om redaktionen af Nya Dagligt Allehanda behagar genomögna denna skrift, så kan den deraf öfvertygas om sitt misstag,. hvaraf jag vågar draga den slutsatsen, att redaktionen skall finna sig föranlåten återtaga sitt påstående. Meningen med denna anvisning är likväl ingalunda att söka förebygga ett vidare sökande efter de uppgifna satserna i Aftonbladets årgångar på 1830-talet. Tvärtom fortfar jag att på det förbindligaste anhålla om den lofvade.intressanta upplysningen. Då deticke kan vara alldeles utan ett åtminstone historiskt intresse för allmänheten att lära känna huruvida Aftonbladets åsigter och politiska karakter för ett tjugotal af år sedan varit af den beskaffenhet, som Nya Dagligt Allebanda med så mycken säkerhet trott sig veta, så kunde det ju löna mödan för den glada själ eller glunt, som lofvat redaktionen af Nya Dagligt Allehanda sitt bistånd i denna sak, att försöka hitta ett korn på det, såsom det synes, å vissa håll ännu illa anskrifna Gamla Aftonbladets åker. Slutligen får jag äran förklara, att eburu jag ej velat besvära redaktionen af Nya Dagligt Allebanda med att direkt dit insända detta svar, så bar jag ingenting deremot, utan skall tvärtom vara tacksam om redaktionen behagar införa det i sin tidning. Stockholm den 17 November 1860. DL. J. Hjerta. rn Ån fur RN Um ON I fn än TA rö RT a Yt 6 Ej ja Sm cl faen Inter te Kr LH fl trek fö RJ MR fe Ca ar or ark on fn nt AR De, Roterande ångmaskiner. Då detta ämne blifvit ett föremål för samal och efterfrågningar. i anledning af ett par