Article Image
sa ell Dau Il OCK INC. SKall 12. 1OV FrTOSter. Att deremot Newyork vore mindre att lita på eller rent af skulle rösta mot honom, såsom demokratiska tidningar så gerna påstå, är icke ens ett groft nisstag, utan en osmaklig osanning, på hvilken de ej sjelfva tro. I Newyork skall, enligt hvad en trovärdiz korrespondent försäkrar och bevisar, Lincoln få en majoritet af åtminstone 120 röster. Fan skall således, trots slafstaternas 120 röster, bli Förenta Staternas sextonde president. Detta är första gången som en president väljes mot de södra staternas vilja och till trots för deras hot. Fredrik Kapp meddelar i sitt sednaste arbete: Slafveriets historia i Förenta Staterna följande karakteristik öfver honom: Abraham Lincoln är född år 1809 i Kentucky och son till en af de modige nybyggare, som duka under i kampen mot indianerna och naturen. En sex månaders undervisning var allt hvad. som bestods honom såsom uppfostran; för öfrigt bar lifvet varit hans skola. Han var först arbetare på en farm och handtlangare vid en vattensåg, derpå bodbetjent och båtförare på Wabash och Mississippi, t:ll dess han slutligen blef landtmätare och vid sin mannaålders början utbildade sig till advokat, i hvilken egenskap han bosatte sig i Illinoigs hufvudstad Springfield, der han ännu är bosatt. Med undantag af en tid, då han deltog i sin statslagstiftning, och en kort verksamhet i kongressen, har han aldrig lagt sig i politiken. Tungt och uthållande arbete, den för sin uppkomst arbetande fattige mannens hårda pröfningar, vilda jagter och de okonstlade vederqvickelserna i en glest befolkad och aflägsen skogstrakt, detta alltutgjorde elementerna i en uppfostran, som inskränkte sig till blockhuset och bössan, yxan och plogen. Härtill kom en kraftig ande och en energisk vilja, hvilka på hvarje sätt, söm stod till buds, sökte utvidga sitt vetande och gjorde ynglingen till en fast och pröfvad man. Så förbinder sig med Lincolns namn nybyggareli:vets hela romantik, så förkroppsligas i honom ett ungt samhälles, sådant som i de nordvestra trakterna, sega uthållighet och ungdomliga spänstighet, så återspegla sig i honom de årslånga striderna, försakelserna och slutliga triumferna, som hans egentliga hemort genomgått och tillkämpat sig och som höjt den till dess nuvarande höga ståndpunkt. Såsom son af en fattig man, hvilken utvandrat från: slafstaterna, och såsom sin egen lyckas smed är Lincoln derföre politiskt och personligen en amerikansk ?represeniative man?. Blott det faktum, att han blifvit vald till det högsta embete Förenta Staterna ega, är en triumf för fria institutioner och trefven förkofran. Han har hittills i alla lifvets förbållanden visat sig såsom en hederlig och oförvitlig man; han har tillräcklig erfarenhet i allmänna angelägenheter, för att bli en statsman, men för ringa för att bli en politician. Nu har denne man blifvit af det republikanska partiet utsedd att bidraga till att inympa dess grundsatser på statslitvet och praktiskt förverkliga dem. De innebära hvarken högförräderi eller abolitionism, utan helt enkelt motstånd mot slafveriets vidare utbredande. Deri ligger den republikanska politikens brännpunkt. Hon är icke enig hvarken i afseende å tulltaxan eller statsrätten, de inre förbättringarna eller de utrikes angelägenheterna; men hvad som gör republikanarne ense mot de för slafveriets utsträckande arbetande demokraterna, är den för alla republikaner gemensamma tron på republikens ursp ungliga grundsatser och första praxis, den gemensamma öfvertygelsen, att slafveriet, emedan det. ärs.en afsvuren fiende till de förra, tilllika måste vara en hufvudfaktor för, den sednäres försämring.: De tro. att slafveriet, hvarhelst det ärm existerar, moraliskt är em orätt1. visa, politiskt en villfarelse och praktiskt en olycka. De veta, att det undergräft Förenta Staternas rättmätiga inflytande utom landet och tvungit folket still. en dagtingan med sina bättre instinkter inom landet, att det dragit regeringen från hennes berättigade ändamål j och försvagat aktningen för lagen genom att . förnedra honom till ett verktyg för slafveripropagandan; .de inse slutligen, att det undergräft menniskornas tro 1jå e: högre politisk moralitet än den nakna egenvyttat och en bättre statskonst än advokatoriska chikaner. Förnämligast af dessa skäl vilja de inskränka: slafveriet inomidess nuvarande gränser. Men Lincolnsadministratien skall bli konservatif, emedan en regering euligt sin natur ej kan. vara annorlunda,:och emedan hon aldrig. medvetet undergräfver den grund, hvarpå hon -hvilar. Lincolns. val. betyder således afgörandet af frågany .huruvida hädanefter, den gamla germaniska ideen af fri sjelfbestämning, selfgovernment, åter skall behberska den amerikanska kontinenten, el!er om den österländska sambällsteorien, . Abrahams. och Isaks pratriaskalism, skall leda dess framtid, d. v. s. tillintgöra den. Den. faraj. hvilken , hittills stått såsom. ett hotande moln på himmelen, är således ock så icke; det nujtill. väldet kommande republikanska partiet, .utan :.den med hvarje dag sig förökande massan af okunniga, råa krafter, hvilka ;förena djurets ansvarsfrihet med menniskans lidelser, samt. dernöst det småningom hos. den fattiga, hvita befolkningen i. slafstaterna (omkring 6,000,040, själar) alltmera. öfve -handtagande, medvetandot . af de verkliga orsakerna till dess ,materiella utarmning och politiska. obetydenhet. . Denna. fara är dock icke. fö derflig för unionen, utan blott för de privilegierade; kaster, hvilka vid alla tillföllen hotat med dennas upplösnivg och som i nödens stund skola i förbundet finna sin enda säkerhet. nats EEE I hvilken grad meningarne i afseende på behofvet och gagnet af en allmän folkbevägning blifvit omstärada, der man. förut var densamma obenägen; finner man bland annat a det tal, som Englands :skatttammarkansler. Gladstona. för nåora dacar sedan höll vid en

19 november 1860, sida 2

Thumbnail