nn sagor och berättelser, samlar sig en del afbe-; sättningen, vanligen båtsmännen, och lyssnar; med :spändt intresse till dessa vidunderliga spökhistorier der allt är förtrollning. Anda, mera. musikaliska, gnola på en känd visa, hvars rytbhm och ord småninzom blifva allt tydligare och tydligare, då backsofficeren icke låtsar (derom. Här har backskorporalen fått tag i några af. naturen mindre fyckligt utrustade bland Sverges sjöfarande allmoge och gör med dem en sladdrund,, bevisande på ett praktiskt sätt hvad hvarje sända, duger till. Jer borta har en enfaldig stackare råkat ut för jungmännens och skeppsgossarnes tvåfaldiga drift, och att döma af hans min, önskar han det Gud i sin stora vishet aldrig någonsin måste hafva skiljt-land från vatten. Officerarne gå af och an på lä haltdäck under det chefen och sekonden motionera sig Jänkeppets hedersplats, lofvarts baifdäck, der othard nu, såsom vakthafvande officeren, med roparen i handen vakade öfver alla. Nu slår klockan två glas (det vill säga nio) och nu skall det vara tyst i skeppet. Lothard fick nu order för natten af chefen, som -edan dessa. voro meddelade, önskade: de andra officerarne en god natt, och gick till kojs. Vi vilja icke dag efter dag förtälja om de större eller mindre anledningar som gåfvos från Lothards sida att i allt förödmjuka Tage och. från dennes bemödanden att påpeka Lothards stolta och, såsom han kallade det, öfvermodiga sätt, Resultaten blefvo att Tages sinnesstämning med nvarje dag blef allt fientligare och fientligare, något som återverkade på hans yngre kamrater, hvilka med. deltagande omfattade allt som kunde såra Tage och hos dem alstrade en genomgående ovilja emot Lothard,