TITGRG: LITT TASTE BLEGIIAIGAA st VASALURATA BILLIG: förposter och kanonerna i: de batterier, som bevakade flöden, sålunda lemnande passagen vid Triplisco uppåt fri; i Underrättelsen härom gjorde ej någon ändring i Garibaldis föresats att begifva sig till Neapel, för att besöka det stora San Giuseppe-bospitalet, den gamla jesuitsfiftelsen, hvarest några hundra sårade Herbergeras, ;. Garibaldi :är; ej. en af dessa .routinebefälhafvare, hvilka hvarje dag: göra en-rond i hospitalerna, för att göra acte; de presence. När han kommer, kommer han -såsom en vän, och framställer icke några all-j männa och vanliga frågor, utan stannar vidi hvarje säng. Han har. ett. vänligt ord för en; och hvar, en stacekning med sin hand för) hvarje brännande hufvud, ett handslag öch en tacksägelse åt alla, som han ej förut träffat.) Ett besök-afhonom är: en-bättre medicin-än) något plåster och bandage, och äfven der allt hopp är, förloradt, är åsynen af bonom enj tröst. Så föreföll vid:dettashanssednaste besök. en rörande scen;;som suppskakade alla de närvarande. Det var i sjuksalen: för dem, som äro döende. Garibaldi strök den feberhetaj pannan på en. ung. venetianare, som blott hade några få timmar. qvar att lefva, och frågade honom hvad...han -kunde; göra för honom. Glöm ej mitt land!s var den döende ynglingens svår. Af det föregående kan ni sluta till, att Ga-J ribaldis-besök på!bospitalerna är en affär på flera timmar, icke minuter, så att, ehuru ban anlände vid middagstiden, var klockan nära 4, då han lemnade höspitalet; Medan han var der, belägrade ännu: större folkhopar; än vanligt dörrarne; för att få se honor, hurra och bli utom sig af hänförelse, På aftonen återvände Garibaldi till. Caserta, aKl-3 nästa morgon-den.24-anlände en officer vid Cialdinis stab förklädd till Caserta och blef genast mottagen af Garibaldi. Han framförde underrättelsen om piemontesarnes ankomst till närheten afVenafro och konungens inträffande i Isernia. Cialdini väntade att finna neapolitanarne följandes dagen eller dagen derefter vid Venafro eller vid Teano, och han uppmanade derföre Garibaldi att, om möjligt, göra någon rörelse i denna riktn ng, för att cooperera i händelse af en allmän drabbning. Detta var alldeles oväntadt, ty enligt de förra dispositionerna skulle piemontesarne dragas tillbaka från S:t Angelo och förena sig med Sonnaz kolonn, för att.operera från Maddaloni, medan Garibaldis arme skulle se på från bögra flodstranden. Men Garibaldi är ej den man, som låter tagasig genom öfverraskning, utan..ban är alltid redo, då det gälJer att; handla. ; Han lät tillkalla någia. af sina förtrogna officerare, och en timma derefter hade han beslutit sig för att taga divisionen Bixio, brigaderna Eber och Milano, de genuesiska skarpskyttarna och de engelska fiivilliga och med dem gå öfver Volturno. Trupperna skulle medföra 50 patroner och två dagars torr proviant samt göra sig i ordning att rycka. ut. Floden kunde nu passeras utan motstånd, och frågan var blott, i hvilken riktning man borde operera. Då de piemontesiska kolonnerna hade beslutit operera från Maddaloni mot Cajazzo, återstod endast Calvilinien — d. v. s, landsvägen från Capua till Venafro;. men detta var ett temligen farligt experiment för en styrka af icke fullt 5000 man. Venafro låg för långt bort, för att man skuile kunna operera gemensamt med piemortesarne, och antingen. skulle.kolonnen stanna .på långt afstånd, så, att han. vore alldeles, onyttig, eller också äfventyrade han, om neapolitanärne stodo i position. vid Teano eller Calvi, att få hela den öfverlägsna styrkan öfver sig, då han ryckte fram; Men dylika experimenter äro ej egnade att afskräcka Garibaldi, och han beslöt sig för den sistnämnda operationen. Han: begaf sig sjelf tidigt: på morgonen den 24 till S:t Angelo för att påskynda och; leda broslagningen. Det behöfver ej anmärkasyat! Garibaldis-armå icke har nägon-pontonutredning; pontoner och poutonnierer måste således uppsökas i: -Neapels arsenal ellerpå andra -håll;..då man beslöt öfvergå Volturno vid Scafa di Formicola, hvilket ligger alldeles. nedanför den yttersta åsen af S:t Angeloberget. Antingen nu neapolitanska armen:ej hade någon. pontontrain: eller de, hadei fört, bort allt hvad de kunnat medtaga, nog af, någonting som liknade en fullständig pontontrain stod ej, att. finna. De erforderliga materia ierna måste derföre hopsamlas, hvar man kunde, och sak samma var det med pontönniererna. Man bade väl i Palermo försökt-bilda någonting liknande... en ingeniörkår, men; likasom artilleriet höjde den; sig aldrig ur ett högst otillfredsställande embryoniskt tillstånd, och den egde ganska ringa insigterj om några,l. och hvad som är säkert är, att den icke hade ringaste erfarenhet i att slå broar. Ehuru neapolitanarnes batterier numera voro tysta och öfvergifna, ansåg man dock klokheten fordra att gå till väga med all den försigtighet, sök är vanlig vid dylika tillfällen. Divisionen Medici och de piemontesare, som ännu voro qvar der, intogo. sina positioner; båtarne sattes ut, lastade med soldater: från divisionen Medici, hvilka rodde öfver till andra stranden samt skyndade att besätta approcherna och lemna skydd för broslagningen. Förposterna framskötos nära en engelsk mil. Dessa förberedelser och :hopsamlandet a! materialier medtogo tiden till kl. nära 1 på eft. midd., och först en timma scdnare -började arbetet med bron samtidigt på båda sträv derna. Bron blef ej färdig förr än kl. 10 på aftonen, och då ändock ej för artilleri. och ammunitionsvagnar. Emellertid: hade de trupi. per, som Garibaldi utsett att följa sig på expeditionen öfver Volturno, vid nattensanbroti samlat sig i grannskapet af S:t Angelo. Garibaldi sjelf återvände på aftonen till Caserta. men begaf sig åter ut kl. 2 på morgonen. hvilken tid var bestämd för truppernas öfver gång öfver floden. Något uppehåll uppstoc FIP RÅ amen) RE LE je SN PN