Nordkap. Denna vår kontinents yttersta spets i norr söm kringbrusas af Ishafvets vågor och stor mar, har under förliden sommar varit besök af!en dansk, som af denna resa meddelat en iftressant skildring. Vi återgifva den här :fter Göteborgsposten : PFrån Hammerfest till Nordkap är det omkrig sexton mil, men af alla invånare i der Nordens Yttersta stad är presten den er söm har sett Europas nordligaste udde. söt! är dock hvarken så farlig eller så be 1. som vissa turister beskrifva den. jörde den på tre dagar, och andra : Sör den på ännu kortare tid. Det är v såtnt, att hafvet sällan är lugnt vid de k! pör, som bilda denna udde; till och m:di blåsten är tyst rulla dock Ishafvets böljer ett brusatide ljud, som om de ännu sku vära i upprör efter den föregående dags störm; och kusten är full af bränningar. hvi! bryta de väldiga vågorna med ett buller, son liknar åskans dån. Blir man här öfverraska: afrett oväder, erbjuder sig ingen tilltyktsor för den bräckliga farkosten; ingen hamn öpp när sig för att emottaga den och, när mor vinden håller i, kad en utflygt; som är b-räknad till tre dagar, lätt medtaga tiettio. Medan jag höll på att vidtaga förberedetserttia till denna resa, anlände en landsmu: till mig till Hammerfest, och vi beslöto st tillsammans göra vår färd till Nordkap. Bå ter var redån utskjuten i vattnet, matroserin: vöro 1 ordning, men nordanvinden fortfor a? blåsa med full kraft, så att vi hvarken kund: sega eller ro. Sälunda tillbragte vi en he! vecka med att välta, och vi roade ossunder tidea med att observera! horisonten och rådfråga himlens utseende; slutligen språng dock villden öfver till vertlig, och vi imskeppad: oss. Hela hafvet är här öfversådt af öde öar. hvilka blott bebos at några fiskarefamilje: sänt besökas af Lappar, som i Maj månac föra sina renär öfver dit ochi September återväcda fillbaka. Dessa öars namn beteckna deras natur: Der finnes Hvalön, Björnön Rehön, Maagön (Måsön). Hela året om ligger det länga scöränder på dem, och täta dimmör inHölja deras toppar. På andra sidati om Maagö upphöra öarne: man kommer ut 1 öppna hafvet, och snar: märker man Stappens tre spetsar, hvilka resa sig midt i hafvet likasom tre obelisker. Dei mellersta af dem, söm är högre och bredare äd de tvenne ändra, hade redan i fornutide: ådragit sig Lapparnes särdeles uppmärksamhet; de helsade den på afstånd som ett helig: berg och Bestego der, för att offra på dess topp. För icke lång tid tillbaka fanns de: ännu en kyrka på Maagö. Då konung Eudvig Filip gjorde en resa till Noråkap, uppe höll hån sig en nått Hos klockaren på Mazagö. och en Hos fiskaren på Stappen: Nu här Han: besök i norden redan gått öfver till ett slag: forksaga. Fiskareha ordtala den för hvärandra; föräldrarne upprepa den för sina bar: och i sina naiva berättelser om: denna kung liga Odyssåe har folket icke kunnat nöja si; med den enkla sanningen, utan utsmyckat !;:störien med sin fantasis tillhjelp. Man om talar sålunda, ett från länderna i söder, frå: de underliga trakter, der träden bära gyller: frukter, en firste en gång kom hit, hvilker likasom det går till i sagorna, dolde sitt höv: stånd under en enkel vadmalsklädning: E: gång skulle: en bondhustru hafva inkommit det rum, der den främmande hade tillbrag natten, just när ban böll på att påkläda sig och hade då sett att han under sin vadmal: klädnad bar en drägt af fint kläde, helt oci hållet betäskt med kors och tjernor ef dir manter. : Man berättar också att en gammal norsi bondbustru, åt hvilken ban hade gifvit en I ten skänk, till täck bade räckt honor bande: och sagt: Folket i vårt land tror att du i en resai.de, sådan som de andra, hvilka emellanåt komma hit; men jag vet nog ett du ö större, än b de fogden och amtmannen, j till och med, än biskopen i Trondbjem. Ja; vet att du är en prins, och kom väl ihå; hvad gamla Birthe säger dig: Du skall e fe blifva konung?. Den tiden, då Ludvi, ilip reste i dessa aflägsna trakter, hade ha: ingen drägt af fint kläde under sin vadmals klädnad, och intet diamantkors på bröste: Begäret att se, att lära och att göra iaktta gelser hade förmått honom att med gansk: små medel företaga sig denna långa och be svärliga resa. Han kom Yrån sin skola Reichenau, och en obetydlig vexel var all de rikedom, han förde med sig, Då, när de goda Birthe förutsad: honom, att han en gån: skulle blifva konung, måste han säkert hafv: besvårat hennes spåd m med ett misstroge leende. Det försiggick 1795; man tänkte jus icke då för tiden i Frankrike på att välja ko: ningar. Maagös kyrka har nu blifvit bortförd till Havsund; klockaren är död; fiskaren har dragit bort, och begge öarne stå öfvergifna. Långs hela Finmarkens kust påträftar mand. många sådana ställen, hvilka sålunda blifvit öfvergifna, endast af brist på ved. När en fiskare vill slå sig ned vid hafskusten, uppsöker han en bugt, i hvars närhet det växer björkträd; men när Lapparne komma dit om sommaren, plundra de den torftiga skogen och afhugga trädena midtpå, så att de icke skjuta några nya skott. Efter några års för.å lopp nödgas den stackars fiskaren, derföre att : han icke har något bränsle ver, att draga sig bort från det stycke land, hvarest han hark byggt sin boning. Han tager afsked från sinå koja och drager hän till andra trakter, för att uppsöka ett ställe, som är mindre öde. idt emot Stappen sågo vi en lång klippig kust höja sig; den afbröts af en enda bugt; men för öfrigt framstucko öfverallt de oregelbundna linierna af dess mångdelade topp. Det är denna ö, hvars yttersta udde bär namnet Nordkap. Man har benämnt den Magerö; men namnet Ökenö skulle passa ännu bättre. I den öppna bugten, hvars namn är Gjestvar, finnes det dock ännu en boning och en