mäktige tilläfventyrs bort, i stället att, såsom ofvan är nämndt, anmoda spekulanterna at göra anbud 3å ett 4Y,-procents-lån med I procents kapitalinbetalning, inbjuda dem till del. tagande i ett premielån för hela den summa, som skulle upplånas. Detta hade åtminstone i det bänseendet öfverensstämt med rikets ständers. föreskrifter, att blott ett lån blifvit upptaget. Det kan nemligen icke undvikas, att, då kursen på de nu utgifna 4V,-procentsobligationerna naturligtvis är helt olika, än kursen på premieobligationerna, så kommer 1868 års jernvägslån att, när premieobligationerna komma å marknaden, i kursnoteringarne upptagas såsom tvenne lån. Att detåter icke kan vara förmånligt för svenska statens kredit, att de för svensk räkning upptagna och på utländska fondmarknaden noterade många, om ock icke stora lån till antalet ökas utöfver behofvet, lärer ock svårligen kunna bestridas. Då rikets ständer beslutade, att riksbanken borde för 4,000,000 rdr deltaga i det 1åa, som för riksgäldskontorets räkning skulle upptagas, förutsattes det att detta lån i sin helhet skulle motsvara 23 millioner rdr. Det lån, hvari rikets ständers bank nu kommer att deltaga, motsvarar deremot endast 41,-procentslånets totalsumma 21,666,666?; rdr, såvida icke banken kommer att föredraga premieobligationerna, nvilket dock icke är sannolikt, då dessa icke äro förskrifna med frlig ränta. I hvilketdera fallet som helst, kommer dock rikets ständers bank att deltaga i ett lån, lydande å annan totalsumma, än det lån skulle ega, å hvilket rikets ständers beslut om bankens deltagande hade afseende. Den fördel, som fullmäktige lyckats bereda svenska statsverket genom att såsom valuta för premieobligationerna erhålla 120,000 Thaler, mera än om obligationerna tillhört AV. Pprocentslånet, må visserligen, äfven efter afräkning af de betydliga kostnaderna för obligationernas tillverkning och bokföring m. m., anses ganska stor; men då man besinnar, att låneöfvertagarne, i. stället för kontant lemnade 2,000,000 Thaler, betivgat sig obligationer till ett nominellt belopp af 2,400,0,.)0 Thaler, eller 20 procent utöfver lånesumm.an. och att obligationerna säljas till Pari, lärer det vara obestridligt att låneöfvertaga ce i sjelfva verket på premieobligationerna betingat sig en större kapitalrabatt, än på öfriga delen af lånet. Iirågasättas kan ock, huruvida det icke möj ligen hade vari skäl att, såsom vilkor för konverteringer js beviljande, för riksgäldskontoret förbehö a någon viss andel i dessa 400,000 Tlep mo svarande i svenskt rmt 1,066,6662, rår. Slutli (en få revisorerna fästa uppmärksamheten derpå, att det stora antalet premieobligatio jer, som enligt den antagna planen måste utfärdas, gjort det nödigt att, till tidens Y .nmande, utfärda ifrågavarande obligationer, etan att derå finnes anbragt något skrifvet mamn och utan att, med SN af pappee:s vattenmärken, egentligen några sådana Fförsigtighetsmått mot efterapning blifvit vidtagne, hvilka begagnas å sådana banksedlar seller andra dylika dokumenter, som sakna skrifna namn. Detta förhållande, som tilläfventyrs gör efterapning af dessa papper alltför verkställbar, utgör en bland de olägenheter, som ändringen af det ursprungliga låne-kontraktet medfört. Eburu revisorerna, på nu anförda skäl, för sin del funnit det af fullmäktige beslutade tillägg till det om ifrågavarande. lån upprättade kontrakt icke i allo öiverensstämma med de af rikets ständer angående lånets afsiutande meddelade föreskrifter, samt detta tillägg, äfven ofh :äet vore med dessa föreskrifter öfverensstämmasde, icke heller synes hafva beredt svenska statsverket fördelar, som motsvara dermed förenade olägenheter, anse dock revisorerna sig böra vitsorda det synnerliga nit och möda, hvarmed fullmäktige sökt uppfylla det af rikets ständer i afseende på ifrågavwvarande lånetransaktion åt fullmäktige lemnade vigtiga och svåra uppdrag.