IL. s Statistiska upplysfängar om Aästralien. t Vid slutet af år 1958 bodde i alla australiska ny-;C byggen 1,100,000 kolonister. Nästan hilften deraf, i nemligen 504,000 menniskor, kom till adet guldrika Victoria. Bristen på qvinneg, som vid guldfälte. upptäckande tycktes upphöra, far sedan åter framträdt starkare: I Vietoria räknas mot hundra m dast sextio qvinnor. Iafödingarne dö ut med tilltagande fart. Det skall ej dröja långe förrän Aus lien öfverallt, der hvita flyttat in, skall se sig utan (1 en enda vilde. I Tasmanien (Vandiemens land funnada de första europeiska kolonisterna omkring år 180311 närmare 5000 infödingar, och nu har deras antal re ducerats till 14. I Sydaustralien och Victoria lefde: Ir i Sydaustralien 1855 3540 vildar. I dito 1869 1700 dito. I i Victoria 1848 3000 dito. dito 1860 1768 dito. 1 De förbättriogar man vidtagit i de större städernas anordning cch renhållning bafva haft en betyd-1. f g förminskning i dödlighet till följd. Sydney ochjt elbbourne ega nu godt dricksvatten oeh i den förat, nämnda staden har man torkat ur den sumpiga marjs f Å 1 ken genom underjordiska rörledningar. Sinnessjukdomar förekomma mera sällan i de nyare kolonierna än i de gamla. Förtätlandet ar si juka till den friska befolkningen är i Nya Sydwales 1 på 518. i Tasmanien 1 482 1 Victoria 1 h i Eogtand — 1 700. Det låga antalet af sinnesrubbningar i Victoria, som visar till och med lyckligare förhållanden än moderlandet, vederlägger det vanliga påståendet att guldfebern i förening med det ansenliga bruket afi. starka drycker skulle befordra vansinnet i ett derför . icke gynsamt klimat. Den stora myckeoheten för1 bryteiser deremot låter hänföra sig till dessa orsaker 1 och depertationstystemets fortfarande verkningar. i Vietoria utgör med sina guldfält liksom en stor brännpunkt för förbrytelser af alla slag; deck hafva der1. varande förbållandom förbättrats ganska betydligt . tinder de sednaste åren. i Guldafkastningen i Australien och Nya Zeeland har från 1851 till 1859 uppgått till: . i Nya Sydwales 7,253,916 L sterling. i Victoria 03,810,212 — dito. ; i Sydaustralien 160,000 — dito; i Tasmanien 8,000 — dito. i Nya Zeeland 140,009 — dito. Summa 101,371, sterling. Enligt sednare underrättelser har man jenite guldet äfven funnit dismanter. Ur karen häraf är en irländare vid namn ONeill, som hittat ädelstenar i Ovenprovinsens svarta sandlager. Man harder förut funnit rubiner och andra ädelstenar, churu icke stora. 2, Dö Den nya vägen mellan Atlantiska Oceanen och Stilla hafvet. Att man inrättat en regelbunden postgång landvägen mellan Newyork och San Franciseo torde redare vara bekabt. För den öde sträckan mellan Kalifornien och Saltsjön ämnar man nu begagna kameler. Otte Esche, en sachsars, har redan reat till Amur för att uppköpa ett antal sådana lastdjur och skicka dem till San Franeisco. Man tror att mongoliska kameler bättre skola passa för dessa nordliga trakter än de Beale införde från Syrien och Egypten, hvilka trifvas bäst i Texas och södern i allmänhet. Utom denna gamla kommunikationslinie frånhaf till haf har nu en ny blifrit aplagd, som börjar vid Missouri och stråeker sig deffirån geuom Carsondalen och ut till San Francisco. På denna väg kunna bref hiuna från St. Joseph till Carsonfoden på åtta dagar och behöfva till San Franeises blott hälfien så låovg tid som efter den gamla I anseende ti det ocrbörda afståndet är den 4 tig. Vid Carsonfloden har det också blifvit ett rörligt lif. Ophirsällskapet i San Frauci ett kapital på 7,000,000 doilars till fö att kuona drifra dervarande silfrorgrufvor i ator skala. Det tros att endast Ora lig afkastning af 18,000,005 silfverdollars. koppar befordras i stor mängd upp ur Carsondalens grufvror. 4 Libanons befolkning. Detta syriska berg, som nu åter varit skådeplats för blodiga tilldragelser, är beboit af tre bufvudstammar: maroniter, druser och ans r, af hvilka de tvenoe sednare äro hög.t egendo Maroniterna äro kristna och k muskar, hfka eh i femte, den an tro, att Kristus en mensk ign ras skull, gr så efter tvenne och lefde, den ene det. För siof 1 gudomlig och yu rältrogne, gjorde de sig oberocude oc d framgång. 1736 underkastade de t dem behålla deras egna pasriarker; Sfvem arabiska språket bibehölls af dem vid gudstjensten, liksom det egendomliga bruket att nunnorna ur de talrika klostren fingo efter behag återvända till det verldsliga lifvet och gifta Big. Maroniternas folkmängd uppgifves till 180,000 själar. Ansarieroa, som blott räkna 60,000, bo på Liba nons nordligaste sträckning, på en vidsträckt mot bafvet sluttaade slätt, i öster begränsad af Ansaribergen. Det är af dessa berg de tagit sitt namn. Man anser dem för afkormlingar efter assasinerna, hvilka efter mongolstormep icke mer varit omnäm la, men likväl icke kunnat; helt oeh hållet utrotas, då de ide otillgängliga bergen utgjort en befolkning af 60,000 stridbara mån. : Öfver derås tro sväfvar ett ogenomträvgligt dunkel. Enligt några skriffställare skulle de vara muhamiedaner med något afvikande trossatser och fördelade i tre sekter, enligt andra skulle de hafva en myyask lära, endast känd af några få vise, medan Len stora massan nöjer sig med de yttre for merna. Det vissa är att de i religiösa fall äro ganska medgörliga, ån kristna, än mubamedaner, än judar, att de odia ett förträffligt vin och äro stora boundrare af denna dryck. Druserna bo dels i det sydliga Libanon, dels i Hauran, sydost från Damascus. Dea förnkmsta gruppen af dem räknar 70,000 själar, dsn andra, den för sin vildhet och roflystnad sämst beryktade, 30,000. Äfven druserna lära bärstamma från assasinerna. Emedan muhamedanerna pårtå att de likt de gamla samaritaneraa dyrka en kalf, håller man dem äfven för afkomlingar af dessa. I religiöst afscende dela de sig i akul, eller Kloka, samt i dschahel, eller okunniga. Akulerna, som uppgifras vara omkring 10,000 bilda en andlig orden, båra såsom symbol af renhet en bvit turban, röka aldrig tobak och lefva mycket tillbakadraget. Ieko beller deras tro känner man närmare. Som det tyckes, atå de dock de kristna närmare ån muhamedangrna, ty de förkasta koran, men erkänna dererset d8 fyra evangelierna. De batra en egen Messias, Hamsa benämd, som redan aja gånger lefvat i mensklig gestalt på jorden oeh en gång skall återkomma för att berada drxsernas religion herraväldet i verlden. Blott xkulerna iakttzga egna religiösa bruk, dschabslerna besöka mosktöerna som det faller sig och bedja med turkarne. Allatre buf vudstammarae, jemte mukamsdaner, katoliker, gra ker, judar, armenier m. fl., som äro boende der, lefva så godt som bereende af den tnrkiska regeringen. De odla silke, tobsk, olja, bomull och vin. ue serna föredraga ofta att lefra af ref, och deras a arenn nå da starkare men icke så krigiska maroni