I går eftermiddag bekommo vi med finsk post tidningar från Helsingfors af den 26 sam: från Åbo af den 27 Oktober. FINLAND. 4 Finlands bandelsflotta har, enligt C. G. Wolffs nyligen utgifna skeppskalender för 1860, sedan sistlidne böst tillvuxit med 3795 läster. Fartygens antal är emellertid ick: mer än 4 flera än i fjol, hvilket visar att d: nybyggda fartygen i allmänhet äro af störr: drägtighet än de förolyckade eller kasserade. Handelsflottan utgöres nu af 485 fartyg om tillsammans 58,283 lästers drägtighet. D: städer, som företrädesvis utvidgat sin rederirörelse, äro Brahestad, med 1046 läster, Wasa. med 717, Wiborg, med 646, Björneborg, me: 553, samt Jakobsstad, med 403. Ingenstädes visar sig någon betydligare minskning i detta hänseende, Kanske är det dock anmärkningsvärdt, att Åbo, som nästan hvarje år förut ansenligen förstärkt sin flotta, nu ser den! minskad med omkring 140 läster. Åbo mäter sig dock allt än i det närmaste med Uleåborg, som nu, med 38 fartyg och 6326 läster, innehar första rummet i skeppskälendern. Näst dessa stora sjöstäder stå Brahestad, Björneborg och Christinestad med 4572 till 5176 läster. Derefter följa Wasa och Nystad med omkring 4000 läster. Dessa 6 stä der idka den största och vidsträcktaste sjöfarten i Finland. Det är deras skepp af 300 ända till närmare 500 lästers drägtighet, söh gå till de aflägsnaste vatteh. Stora och ståtliga fartyg saknas väl icke heiler i de öfrig: städerna — ja, ända uppifrån de lugna fjärdarne af Kallavesi gå ansenliga fartyg ut på långväga färder, men mäktigheten af dess: städers flotta ligger dock förnämligast i mäng den, Så ser man t. ex. Wiborg ega en flotta af hela 4827 lästers drägtighet, men denna styrka fördelas på 64 fartyg, bland hvilka 52 utgöras af galeaser, jakter och slupar. För den utländska handeln hafva dessa galeaser. jakter och slupar en jemförelsevis ringa betydelse, och det lilla Jakobsståd med sina 9 skepp, 1 brigg och 4 skonertar, eller inalles 14 fartyg, kan anses i högre grad förmedla Finlands kommunikation med de länder, hvilkås prolukter måste sökas i främmande luftstreck, än Wiborg med sina 64 fartyg. Från Torneå berättas den 19 Okt., att man der redan åkt på släde, samt att några af elfvarne varit tillfrusna. Tre dygns uthållande regn hade dock åter gifvit marken en duskig höstdrägt, och stark blåst hade skingrat isen: ITALIEN. Times korrespondent meddelar från lägret! vid. Santa Maria följande, rörande tilldragelserna. på neapolitanska krigsskådeplatsen: Sakerna närma sig--raskt. sin utveckling. On några dagar.skall Neapels öde afgöras. Under-det här, emot söder, Garibaldis truppe: bilda en förmur, mot hvilken neapolitanarne. såvidt. de blifvit kloka af. skadan, svårligen ännu en gång skola göra ett försök att tillfoga sig. blodig panna, sammandraga de från öster och. söder -anryckande : piemontesarnc kretsen allt trängre och trängre. En af deras kolonner har, på sin marsch till Benevent och öfre Volturno, redan för två dagar sedan passerat Foggia, landstigit vid Malfredonia :och marsche:ar genom Capitanatas slätter. Der andra kolonnen, . under. konungens personligbefäl, bar ländstigit uii Giula och framryck: mot Pescara, hvarifrån en biväg förer till der stora militärvägen från norr genom Abruzzerna i ryggen af Capua ... Det var hög tid: ty genom den uttröttande tjenstgöringen un der det starka höstregnet, de kalla vindarne och frostnätterna, hafva Garibaldis armås leder starkt -glesnat. Då manskapet mest vistats i fria loften eller i bristfälliga hyddor, upp förda af trädqvistar och halm, utan lägereldar om nätterna, samt oupphörligt blifvit alarmeradt, är det sannerligen ett underverk, att d: unga frivilliga kunnat hålla ut så länge. D? det var fråga om att genast gå anfallsvis tilll: väga, kunde de linier, Garibaldis trupper in-1. tagit, utan svårighet försvaras, och då de första kårerna intogo sina positioner vid Volturno, tänkte ingen menniska på barrikader, jordverk och dyhkt. Några hundrade man trodde sig vara starka nog för alia kommande hän delser. Men pu, sedan Garibaldi uppgifvit sin anfallsplan och afvaktar konungens ankomst. hafva föreställningarne förändrat sig. En hvar tänker mera på den politiska än på den militäriska lösningen, emedan den sistnämnda är lätt, om blott den förra vore fulländad., Från Caserta skrifves den 16 af samme korrespondent: I dag tidigt på morgonen mönstrade Garibaldi den af Tärr kommenderade femtonde divisionen, hvilken nu nästan fulltaligt är samlad uti Caserta. Trupperna voro uppställda på platsen framför slottet, dit några minuter förut öfverste Peard ankommit med en del af den i går uti Neapel landstigna engelska brigaden. Garibaldi kunde följaktligen äfven mönstra dessa trupper. Sedan han sagt brigaden Tärr några ord af tacksamt erkännande, vände han sig till de engelske frivilligas officerare med följande ord: Med glädje ser jag här representanter för en nation, som från början gjort så mycket för vår sak samt på allt sätt understödt oss, och hvars mäktiga röst vi till stor del hafva att tacka för, att noninterventionens grundsats, at hvilken vår säkerhet beror, blifvit upprätthållen. Till ungerska legionens officerare yttrade diktatorn: Till våra ungerska kamrater som hafva utgjutit sitt blod för oss hafva vi att afbörda oss en stor tacksamhetsskuld. Deras sak är vår, och att hjelpa dem tillbaka, är för oss en helig pligt, som vi vilja uppfylla., Härvid ropade alla: Ja vi vilja l Hela tilldragelsen räckte ej länge, men gjorde ett djupt intryck, ty den föreföll såsom ett atsked af Garibaldi. Och i sjelfva verket är det icke osannolikt, att han öfverlemnar allt åt konungen, för att draga sig tillbaka till Caprera för att äta deh potatis som han der satte i våras, innan han drog ut för att eröfra Sicilien och Neapel. —— D I KK CC MM u MN nn ar