För afslag å betänkandet yttrade sig grefvarne Mörner och Liljencrantz.: friherre Hermelin och br Printzenskjöld, som hyste den öfvertygelsen, att antagandet af ett sådant förslag endast skulle bidraga till-att föröka proeessernas antal, på samma gång som det skulle blifva svårt att vid hvarje domstul finna tvenne sådana personer, som vore kompetenta att tjepstgöra som sakförare. Genom af grefve Sparre begärd votering och sedan den förseglade sedelo blifvit öppnad, godkändes utskottets förslag med 26 röster emot 25. Sammavsatta lagoch ekonomiutsko.tets utlåtande n:r; 47, i anledning af betänkandet n:r 25, ionefattande yttrande öfver väckta motioner om ändrivgar i gällande föreskrifter rörande vilkoren för afsöndring af-jord och andra lägenbeter på landet, blef derefter föredraget. Hr G. Cederschiöld yrkade afslag å ttlåtandets sista puntt och bifall till senare delen af hr Hjertas motion, eller att jordafsöndring inom 1 nils afstånd från stad må för everdliga tider få ske på huru liten rymd som helst. Sedan landtmarskalken förklarat utskottets afstyrkande bifallet, begärde hr Cederschiöld votering, hvilken utföll så, att utskottets förslag godkändes med 25 röster emot 13. ; , Ekonomiutskottets memorialer n:ris 204, 205 och 206, innefattande anmälanden, lades till handlingarne, och betävkandet n:r 207, afstyrkande väckt motion om rätt till erhållande efter utsyning af skogsalster från kronäns marker för sjelfegande frälsebönder trom Norrbottens län, m. m., bifölls utan diskussion. Riddarhusutskottets utlåtande n:r 20,ianledning af hr G. Anreps memorial, angående det åt honom anslagna arfvode för utgifvande af Svenska Adelus Ättartaflor, föranledde en längre diskussion. Hr Fahnehjelm yrkade bifall till utskottets förslag med uteslutande at den mellanmening uti utlåtandet, deruti det bestämmes att hr Anrep, efter skedd utredning af frågan, skulle ega att ställa sig direktionens beslut till efterrättelse. Hr Fahnehjelm önskade att detta i alia bänseenden skulle blifva failet. Med hr Fabnehjelm instämde grefve C: G: Mörner och friherre Tiljenerantz. Grefve Wrangel, brr Printzenskjöld och C. B Liljehöök yrkade bifall till utskottets förstag oförändradt, oeh friherre Palmstjerna att utl:tandet skulle läggas till handlingarne. Slutligen bifölls br Fahnebjelms förslag, hvarefter ståndet åtskildes kl. 3.11 eftermiddagen. Prosteståndet: Vid förnyad föredragning af ekönomiutskottets memorial n:r 203, med voteringspropositioner i anJedding af rikets ständers skiljaktiga beslut i fråga om det af komiterade uppgjorda förslag , till förordning om landsting, blef detsamma af ståndet bifallet å yrkande af professor Carlson och riksarkivarien Nordström af skäl, avt då ståndet under behandlingen af hela denna, fråga önskat framgång i saken; borde det ej nu ogilla vctering-propositionerna, äfvensom. det enligt 734 riksdagsordniagen vore alldeles oucdgänghgt att saken bringas till slut, hvilket ej kan ske på annat sätt än genom votering i förstärkt utskott. Doktor Rundgren ogillade voteringspropositiönerna på den grund, att man ej vid riksdagens rista timma borde s bestuta. i en så vigtig sak som denna, nemligen om. skattebidrags utgörande, emedan lena komma så hastigt på hvarandra, att man cj ar tid att göra sig en klar föreställning om frågan. Samma utskotts memerial n:r 204, i anledning af riksståndens skiljaktigg beslut öfver utskottets betänkande Hr 203, i fråga om reglering af biskoparnes aflöning, innehållande. inbjudningen till pre: steståndet att : biträda de öfriga ståndens beslut i denna fråga, blef, på yrkande af biskop Annerstedt, med afslag å de der gjorda inbjudningarne lagdt till-handlingarne. Slutligen godkändes utan diskussion: konstitutionsutskottets memorial. n:r 73, rörande åtskilliga till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag hvilande grundlagsåndrings-förslag; ekonemiutskotteis afstyrkande betänkanden: n:r 206, om bildande af en pensionsfomd för prestmän cf de tillgångar, som gensm biskopsembetenas indragning kunde erhållas; och nir 207, om rätt till erhållande efter utsyning af skogs alster från kronans marker för sjelfegande frä!se bönder samt lundtbönvder inom Norrbottens län, m. m. Stånadet åtskildes kl. half 8 eftermiddagen. Borgareståndet Först föredrogs ekonpomiuskottets betänkande n:r 203, i anledning af ståndens skiljaktiga beslut rörande den vigtiga 47 i londstingslagen. Hr Schenström förklarade, att ehuru han, af alla förslag som framkommit, ansåg det vara bäst som lade fastighetsvärdet till grund för landstingsskattepv, ville han, under sakens närvarande ställni ieke, motsätta sig antagandet af utskottets in Diog, : på. det att; icke genom borgareståndets nictstånd i denna. del fi get skulle falla, hvilket hr Schenström på intet vis önskade. Han förordad derföre bifall till inbjudningen. Häri instämde brr Renström, Ödmansson och Hjerta, den sistnämnde under uttalande af den förhoppning, att regei innan lagens promulgerande, sk ga den var. samhet med finseende till v brilka så välgrund de anmärk heter blifvit uttalade. Hr Wid bifall till inbjuda som ansett boviln grund; men, hav ville icke risk i så många hävseenden vigtiga fråga skjuten ä sid för de betänkligheter man byst mot den 47 5:s an tagande, hvarföre hav de trå föreliggande t npativerua hellre föredrog att bi att låta saken komma till-omr; skott. Isbjudningens: antagande på det varma te af hr Lovn. För afslag å in ju sitt Lindstedt, Holmqvist, Wistekus, on och Länberg. lubj en antogs vid vote öster mot 1 j ing af hr Fr. Rinman standet derpå med presteoch bondestånden äfven i deras böslut rörande 49 s, till filjd hvaraf voteriugs propostionen i denna del lades till handlogarne, atvensom frågsn om val till ledamöter i förstärkt eko omijutskott igtris för Härefter upplästes och g åitionsutskottets skrifr skildes. Eonde Frågan, om domstolarne sk ett par personer att biträ åttssökande, föran!edde en lifliz diskussion, sem 1 I slutade med bifail utskottets framställning, då voteringen utföll med 22 föster för bifall emot 20 för afslag. DAGENS PLENA. Ridderskapot ooh Atcir. Petta plenum. som börjades kl. 12, upptogs helt åtskilliga ex) kvarpå ståndet å nöot le ega rätt utvämuau