Bondeståndet framhärdar etc. ERE En lustresa. IT. å ; Från Stookholm till norska gränsen. JÖstersund och dess framtid — En mönsterfarm — Hvita bafvet — Nils Larssons hem — En vacker sed — En gammal träkyrka — Vestra Jemtland — Johannesro — En qvinlig skjutsbonde — Åreskutan. Vägen ända från Bräcke till Östersund sling:r sig fram mellan sjöar och vattendrag; den rv rik på herrliga vyer. Storsjön bär icke sitt amn. förgäfves. Östersund sköljes af dess ågor och har att tacka den för sitt pittoreska ige. Utsigten åt den gent emotliggande bördiga Frösön är storartad. Staden var ännu för nägra årtionden tillbaka föga mer än,en större by, med obetydlig industri, . några, få andlande och en föga bemedlad befolkning. Sedan de vidsträckta jordbruksdistrikterna söder, norr och vester om Storsjön alltmera blifvit befolkade och uppodlade; råder nu i Öster-und. både liflig handel och en: förträfflig allmän anda. ; Vackra byggnader uppföras med ;atydlig kostnad, och öfverallt visar sig en s:or benägenhet att bo både väl och prydligt. Östersund går utan tvifvel en vacker framtid till mötes, såvida kommunikationerna blifva förbättrade. Det är ingen småsak att nödgas föra alla köpmansvaror på axel nära 20: mil rån Sundsvall; och så fordras det kanske, att de i Östersund skola säljas 100 procent bilI:gare än på produktionsorten, hvilket Cletus Pettersson lofvade tå den tid då han idkade kryddkramhandel här i hufvudstaden. Igrannskapet af Östersund ligger ett landtställe, som jag ville tillråda alla resenärer i Jemtland att besöka. Egaren af detsamma, hr C. Lignell, en man med både studier och energi, har på jemförelsevis ganska kort tid genom uppodling, förvandlat .en ödemark till en — mönsterfarm i ordets vackraste bemärkelse. Heder och tack åt denne man, som genom sitt förelöme öfvertygat de tveksamme, att ett rationelt landtbruk kan åstadkommas äfven ofvanför den 63:dje breddgraden! Från Östersund färdas man på en vacker bro öfver ett smalt sund af Storsjön till den natursköna Frösön, der man bland mycket annat nära invid landsvägen anträffar den uttappade Ensjön, numera kallad Hvita hafvets, derföre att den består af en kritaktig massa (bleke), som i sitt närvarande skick har föga värde 1 agronomiskt afseende, men tager sig högst kuriös ut, omgifven, som den är, af vackra grönklädda stränder. För att vidare komma till Rödön — som egentligen är en halfö — måste man passera öfver ett ganska bredt sund af Storsjön, på en färja, som utgör typen för obeqväma transportmedel. En säker brobyggnad öfver detta sund skulle medtaga en ofantlig kostnad, ty-Storsjön är ofta, och särdeles under islossning, argsint af sig och strömsättningen tidtals ytterst våldsam. Länge kan det dock icke dröja, förrän den stundom lifsfarliga, alltid :obeqväma färjan måete utbytas mot en brobyggnad, helst trafiken ökar, sig. med hvarje år. t Samma bördighet råder alltjemt i de vackra dalsträckningarne på vestra, likasom på östra sidan om Storsjön. Vegetationen var flerstädes. särdeles yppig. Hade icke vid borisonten skådats de höga och ödsliga fjellen, så skulle man knappast anat, att man alltmera närmar sig trakter, i hvilka, till följd af det höga läget öfver hafvet, klimatets hårdhet förbjuder all: spanmålsodling. Ehuru min resa genom Medelpad och den östra delen af Jemtland väl icke varit i högre grad sansträngande, var det dock med en särdeles angenäm känsla som jag, efter att hafva passerat Östersund och Häste gästgifvaregård, anlände en vacker afton till det nära invid landsvägen belögna Tullus, tillhörigt den lika allmänt som rättvist. aktade riksdagsmannen Nils. Larsson. I hans gästfria hem mottogs jag med samma hjertlighet som en nära anhörig. — Tullus, tillhörigt-den .nyssnämnde och hans broder, men deladt och särskildt bebygdt af!dem hvardera, utgör en ganska betydlig och särdeles väl skött egendom. De utmärkt vackra åbyggnaderna äro omgifna af en Teslig björkskog, måhända deh vackraste jag såg under hela resan. Sjelfva belägenketen är också storartad: i fonden digga de högresta Oviksfjellen, och i mera nordlig riktning visade sig den stolta Åreskutan, delvis snöbetäckt, fastän mindre. nu än annars om åren. De begge bröderna i Tullus öfva en storartad och mycket anlitad gästfrihet. Deras hus äro inredda med både komfort och elesans. Dagen efter min ankomst Atill Nils Larssons hem inträffade äfven. åtskilliga ledamöter af kröningsdeputationen der, och ipåföljande dagen de öfriga, jemte andra Trondhjemsfarare, alla mottagna med Jika hjertlig: het af det gästfria värdfolket. Man glömmer icke så lätt den angenäma vistelsen i detta Tusculura invid foten af Oviksfjällen; så benämndes Tullus, och med rätta, af en bland de deputerade: Några dagar före deras ankomst bade äfven hertigen af: Dalarne. på. resa till Norge hedrat Nils Larssons hus med ett alldeles oför-: beredt besök. Från Stockholm till Tullus bade jag rest i Nils Larssons sällskap. Äfven han hade tasit sig några veckors tjenstledighet från rikslagen, för att besöka sin familj och tillse sin vidsträckta ekonomi. Öfverallt hvar vi reste fram på vägen från Sundsvall erfor jag med glädje huru stor aktning denne man åtnjöt äfven i sin hemort. Nästan. alla, som vi mötte. stannade för att välkomna och åtminstone samtala några ord med honom. På gästgifvaregårdarne tog välfägnaden aldrig slut, och vå; resa utgjorde nära nog ett oafbrutet gästabud. Öfverallt hvar ja e fram. öfvertygades jag