STOCKHOLM den 25 Okt. Kan Sverge underhålla en linieflotta? Denna fråga har under årtionden stått på dagordningen i vårt land, och heta strider derom ha blifvit utkämpade vid riksdagarne och inom pressen. Redan innan ångkraftens an vändande vid örlogsvapnet hade gjort en linieflottas byggande och underhållande så ofantligt mycket dyrare än tillförene, voro meningarne i detta hänseende i hög grad delade, Det låg för öppen: dag, att hvilka ansträngningar som än gjordes af en mindre stat, sådan som Sverge, fört anskaffande af en linieflotta, skulle den mäktige granne, mbt hvilken vi förnämligast måste hålla oss rustade, kunna med den största lätthet åstadkomma ett flerdubbelt:antal: skepp. Man ansåg likväl å andra sidan, att vår nations öfverlägsenhet i sjömanskap skulle i någon mån utjemna förhållandet, och ätt, äfven om vi icke skulle förmå ensamme möta en mäktigare motståndare, det likväl vore af vigt att hafva något understöd att erbjuda åt der eller de bundsförvandter vi kunde påräkna. På rund af detta resonnement ansåg man sig böra underhålla de större örlogsfartyg som funnos, och fullbörda dem som voro under byggnad. ade så under loppet af de allrasista n den revolution i afseende å örlogsvapnet. tom blef en följd af ångkraftens användande. Kostnaden för örlogsskepps byggande; likasom för deras användande, blef genom den: samma flerdubblad, på samma gång som deras handterande gjordes i viss mån mindre beroende af öfverlägsenhet i sjömanskapi Omöjligheten för en mindre stat att underhålla en stor linieflotta, motsvarande tidens fordringar, blef häraf ännu mer i ögonen fallande; mången, som förut varit anhängare af hvad man hos oss kallat den stora flottan. nödgades medgifva, att det skulle vara ytterligt bortkastade penningar, om man försökte att tillegna sig detta ofantligt dyra vapen, då underlägsenheten i jemförelse med den mäktigare stat, med hvilken vi kunde komma att mäta oss, i alla händelser vore gifven, och till och med; den stora flottans ifrigaste anbängare synas ha indirekt medgifvit riktigheten af denna åsigt, enär man icke ansett sig kunna ifrågasätta byggandet af några nya ånglinieskepp. Emellertid förvandlade man ett par af våra äldre linieskepp till skruffartyg. några mindre örlogsångfartyg byggdes, vid förra riksdagen lemnades anslag: till en ångfregatt, och äfven vid denna ha ständerna anvisat medel till påbörjande af en sådan, eburu. det är sannt, emot de båda folkvalda ståndens vilja och endast till följd af en tillfällighet. väl bekant bland riksdagsmännen. :Så. stodo sakerna i-afseende på vårt sjöförsvar, då man, med. ens fick ögonenvöppna för det faktum, att. de. större segelskepp; som-man allt hittills underhållit; äro till den: grad föråldrade, att det-skulle innebära det största slöseri att längre öda penningar på underhållandet af denna gamla materiel. Den. framställning idenna syftning, hvilken ständernasenstämmigt beslutat, lärer icke kunna undgå satt föranleda regeringen till anställande. på ett eller annat sätt, af en fullständig undersökning rörande vårt sjöförsvar och hvad som i afseende derå kan och. bör tillgöras. Detta är också otvifvelaktigt så mycket .nödvändigare: och oundgäpgligare, -om just i dessa dagar synes inträda en ny omhvälfning i afseende på örlogsvapnet, genom uppfinningen af pansarskeppen. Dessa hota nemligen att gr de nyss byggda ångskeppen lika förålrade, som de gamla segelskeppen äro i förhållande till dem. Det finnes intet ämne, som för ögonblicket mera sysselsätter den engelska pressen än frågan, huruvida de med jernplåtar bepansrade örlogsfartygen äro tjenliga för sitt ändamål eller ej. De första fartyg, man hade af-dette slag, voro de flytande batterier, som fransmän och engelsmän byggde under kriget med Ryssland. De användes förnämligast mot fästningen Kinburn, och det visade sig, att kulor icke beto mera än snöbollar på demm. I båds länderna anställde ma derefter en mängd försök i dubbelt. syftemål. Dels ville man utröna, om man genom att bekläda skepp med jernpplåtar af största tjocklek, som man ansåg kunna komma i fråga, nemligen 4V, tums. verkligen också kunde göra dem ogenomträngliga för kulor, afskjutna med de nya refflade kanoner, hvilka kasta projektilen med så ojemförligt större styrka än de gamla med slätt Jopp. Dels borde det undersökas, huruvida det var möjligt att gifva dessa bepansrade fartyg en sådan konstruktion, att de erhölle erforderlig snabbhet. Fransmännens försök bärmed tyckas ha gifvit ett godt resultat. Kejsaren antog en ung skeppsbyggmästare och ingeniör Dupuis Delolme, hvilken en längre tid arbetat bos Scott Russell, styresmannen för det varf, der Great Eastern blifvit bygd. att leda dem. Han arbetade omedelbart under kejsaren och förlamades ej af de vanliga officiella omvägarne . och betänkligheterna. Hans arbeten lyckades så väl, att kejsaren beslöt bygga 10 epansräde fregatter. Det engelska amiralitetet kom ej till samma resultat. Det lät väl ställa 4 dylika fregatter på stapeln, men hyste icke någon synnerlig tillförsigt till dem samt styrktes i detta misstroende af hvad man erfor om den första franska bepansrade fregatten Normandie. Den säges nemligen vara så rank, att den ej kan begagna sitt batteri, då det går sjö. Detta är en af de största svårigheter man har att öfvervinna vid konstruktionen af dessa fartyg.