Således skulle statsverket kunna såsom bidrag till riksgäldskontorets utgifter årligen lemna ett belopp af 2,129,790 rår, hvilket dock, i händelse . det ifrågaställda anslaget för postskjutsens förändrade reglering, 70.000 rdr, skulle beviljas; komme att minskas till 2,059,790 rdr. Deremot beräknas riksgäldskontorets samtliga utgifter för de tre åren till 26,444,917 rår 82 öre och dess tillgångar till 19,688,958 rdr 16 öre, utvisande en brist för 3 år af 6,755,959 rdr 56 öre, hvilken summa dock anses böra minskas med 8003000 rdr, frötivarande beloppet af beviljade lån, för hvilka någon särskild tillgång ej behöfde beräknas, hvarigenom skulle återstå omkring. 5,950;000 räårs brist; men i betraktande dels af att icke obetydliga öfver. skott för år :1860 kunna påräknas, och dels att tallmedlen förmodas komma att stza, har utskottet ansett, att den allmänna bevillningen vil innevarande riksdag icke behöfde fastställas till. högre belopp än densamma för sednaste åren enligt riksgäldskontorets reglemente utgjort; eller 2,250,000 rdr, genom hvilken bevillningssumma för åren 1861 och 1862 således beredet riksgäldskontoret en ökad tillgång af 4,500:000 rd: I det betänkande, som ekonomiutskottet afgifvit ined anledning af br Wahlströms motion rörande linieflottan, ytträr utskottet, sedan det redogjort för motionens innebåll: Utskottet har inhemtat, att de nu befintliga segellinieskeppen blifvit bygda: r TR 1782-—1783. aniligheten Dristigheten brains 1785. Försigtigheten ....:... ......... 1799. Carl XIIL.. . . 1805—1819. Prins Oscar .... 1819—1830. Gustaf den Store 1825—1832. Skandinavied.......... .... 1825—1860. Då det räkenskapsföringssätt, som blifvit vid kongl. flottan begagnadt, ej här den uppställning att hvarje fartyg påföres alla å detsamma hedlagda kostnader, är det omöjligt att till siftran ON hvilka summör, som utått för att hålla hvart och ett af dessa skepp lytande. Men om man ej kan komma fill en absolut och noggrann sifteruppgift, så torde man just genom kännedomen om de mång: faldiga reparationerna komma till insigt om den Telativa kostnaden. . Man vet att vid far: tygs reparationer kallas det sförbyggnad,, då kostöäden uppgår till 75 procent af primitiva byggnadskostnaden, samt svår reparation,, då sammma kostnad uppgår till 50 procent af nybyggbaden. Nu har t. ei. linieskeppet Fäderneslandet, söm hybyggdes år 1782—1783, erhållit svåra reparationer år 1797 och år 1820 samf blifvit förbygdt 1830. På detta skepp har, oberäknadt alla mindre reparationer blifvit nedlagda kostnader, motsvarande 175 procent af hvad Hydyggnaden utgjorde. Utan attifrågasätta när detta Iinieskepp var till krigsbruk användbart, Vill det synas, som öm det hade varit bättre att under den långa fidrymden hafva egt åtminstone 2, om ej 3 nybyggda linieskepp efter hvarandra, i stället för detta enda, då kostnaden torde hafva blifvit ungefär densamma. Genom ett ihärdigt repårerande af gamla skepp vinnes egentligen ingenting annat än att mån bevarar de föråldrade formerna af sjelfvå fartygets skrof. Ostridigt voro. de Chapmanska konstruktionerna långt före sih tid. Men skeppet är för kanonernas skull, och då sjöartilleriet genom användande af svårare kanoter och bombkanöner undergått en så ofantlig förändring, så är det alldeles påtagligt att dylika skepp ej kunna motsvara nutidens fordringar. Af ofvan upptagna skepp äro numera Manligheten och Fäderneslandet förklarade ej vidare förtjena någon reparation. Dristigheten har aflemnat sitt artilleri och blifvit apteradt till sjukskepp. Försigtigheten och Carl XII, omkring 60 år gamla, samt Prins Oscår, Gustaf den Store och Skandinavien äro mindre och trängre inombörds än något nutidens slagfartyg. Vid sådant förhållande torde det ej befinnas öfverensstämmande med od hushållning att vidare underhålla dessa föga tidsenliga segellinieskepp, hvaremot utan tvifvel ganska mycket af dessa fartygs inredning, Kopparförhydning och inventarier kunde användas till fullbordande af för händen varande äller blifvånde nybyggnader. På dessa skäl Har utskottet funnit sig föranlåtet ått, till nöggrannt utrönande af hvilka åtgärder, som kuuna lända fill vinnande af en efter tillgångarna och tidens fordringar lämpad örlogsflotta, i enlighet med mötionärens förslag tillstyrka: ätt rikets ständer måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes K. M:t låta anställa noggränn utredning, huruvida samtliga flottans segellinieskepp numera äro till krigsbruk användbara, samt, om de dertill ej anses dugliga, buruvida det icke må vära med god hushållning förenligt. att desså fartyg utfängeras ock möjligen uppkormmände besparingar på anslaget till underhåll äf flöttäns materiel i stället användas till nyt ae byggande. Stockhölin det 20 Oktober 1860. Expeditionsutsköttet lärer hafva förklårat, tt dö först till slutet af nästa vecka kan hinnt aftlufå sia söromal Med aånledning