egde en enda kanon och den uppgjorda planen endast afsåg stadens försvar, så kunde högst litet göras, för att hindra fiendens framryckande, förrän han stod alldeles invid staden. Utposterna endast, hvilka befunno l sig något utanför denna sednare, kunde vara honom till mehn, men äfven dessa endast högst ringa, ty de hade order att draga si Ttillbaka inom staden. Då fienden kommit inom håll, ställde han tvenne af sina kanoner så, att de beströko barrikaden vid ingån: en till den förnämsta gatan och på samma gång äfven beströk gatan derbakom; hans andra kanoner användes till beskjutande af staden. I mer än fem timmar varade striden framför barrikaden på hufvudgatan och dem som varo på båda sidor om densamma. Den ena friska bataljonen efter den andra kom fram. mot hvilka vi på vår sida ej kunde ställa upp mer ön några hundra, alldeles uttröttade man. Två gånger inträngde fienden i staden och blef tvenne gånger kastad tillbaka med bajonetten. Men den långa striden bade nära nog uttömt både folk och ammunition. Men de våra höllo sig likväl, oaktadt de brinnande husen, som blifvit antända af fiendens bomber. Vår eld stannade af, och detta an8ågs af fienden vara ett gynnsamt tillfälle att för tredje gången storma in. Detta nya anfall uppväckte ännu en gång Cacciatoris energi, och ett herrligt bajonettanfall dref fienden för tredje gången tillbaka och med sådan hast, att han lemnade efter sig många mar, hvilka kastade sig in i de närmaste husen och denrfrån gjorde ett förtvifladt motstånd. Vid detta tillfälle blef kapten Camnacoli, vid Catabenes skarpskyttar, anfallen utaf tvenne af fiendens soldater. Han högg med sin sabel ned en utaf dem, men skulle sjelf ovilkorligen fallit offer för den andre, om icke en soldat af regementet Vachieri rusat fram och spetsat den andre soldaten på sin bajonett. Men detta var sista motståndsförsöket och det var nu tid att draga sig tillbaka. Merän 200 man voro döda eller sårade och intet enda skott fanns qvar. Order gafs till reträtt, hvilken äfven utfördes på bästa möjliga sätt genom skogslunden ned till Soden. Två kompanier hade skickats fram, för att mottaga dem och skydda deras slutliga återtåg. Neapolitanarne skola således uppstämma jublande segersånger och det må de väl göra, ty det är den första fördel de vunnit, alltsedan Garibaldi satte sin fot på Södra Italiens jord. Vi måste emellertid trösta oss öfver förlusten af Cajazzo med tanken att Cacciatori, som uthärdade en fem timmars strid mot n tio gånger ralrikare och med artilleri väl försedd fiende icke ha vanslägtats. Det ärju detta deras stora förtroende till sin egen öfverlägsenhet, som ingaf dem tanken, att några hundra men skulle kunna motstå en hel armå; ett sådant nederlag är bättre än mången 5 eger. I går natt rådde en stor rörelse bland fiendens trupper längs floden, hvarföre alla:de våra, som äro samlade inom Casertas och Santa Marias rayon, voro i ordning kl. 3 på morgonen. Men de på morgonen utsända patrullerna och rekognosgceringstrupperna funnol. ingenting annat än de truppafdelningar, som voro uppställda för att skydda batterierna på andra sidan om floden. Under tiden har sett batteri, hvartill plats blifvit utsedd af Gaiibaldi sjelf på y!tersta utå greningen af berget Irfata, ofvanför S:t Angelo, blifvit upprättadt och väntar endast på kanonerna, Dess position är sådan, att det dominerar alla de tre batterier, som neapolitanarne uppfört för att skydda Scafe di For-1 micola, och bestryker vägen, som leder dit, utan att sjelft vara blottstäldt, om icke möjI ligen för någon stor bombkula från Capua. Det skall ej armeras förrän de aktiva offensiva rörelserna å vår sida börja. Mot aftonen kom Garibaldi, som efter va-Å nan bestigit höjderna ofvanför Caserta, ned till denna sednare plats, då flera af dem, som utmärkt sig i striden vid Cajazzo, blefvo föreställda för honom. Först kapten Camnacoli, som kommenderade ett af kompanierna ur bataljonen Catabene, i hvilket befunno sig 40 ynglingar, Modenas hopp, mellan 16 å 17 år, bvilka blifvit lemnade i hans vård året förut, då Garibaldi hade ett befäl i Mellan-Italien, Dessa 40 ynglingar hade sedan blifvit öfvade och instuckna i Catabenes bataljon... Huru del slogos, kan ni bedöma deraf, att utaf dessa 40 endast sju återvände, tvenne sergeanter, tre korpraler oeh två gemene man, hvilka två i går föreställdes för Garibaldi, som tog dem i hand och sade till dem med en af rörelse darrande stämma: Jag skattar mig lycklig att få skaka händer med tvenne så tappra italienare, värdiga kamrater till mina Cacciatori från Varese och Calatafimi, hvilkas slägte nu; icke är utslocknadt. I Caserta ha omtalats planer för vidare ope: rationer. Ni har säkerligen funnit, att ju mera en menniska uträttar, desto mera begär man utaf henne. Låt henne göra underverk och om hon ej fortsätter med att utföra ett sådant för hvarje dag, så anse folk sig på visst gätt kränkta utaf henne. Derföre skall det annorstädes så väl som här finnas många, hvilka, sedan de nu varit vittne till Garibaldis underbara marsch på Neapel, skola anse sig be1 dragna, då de icke redan få se honom åtminstone på gränsen till Kyrkostaten; de betänka ej att en armå, som gjort en ilmarsch af 300 (eng.) mil och derutöfver på föga mer än 20 dagar, behöfver litet tid för att henita andan, innan den kan fortsätta; att menskliga lemmar, om än aldrig så rörliga, icke kunna realisera problemet af ett perpetuum mobile; att nattliga bivuaker under kall dagg icke lämpa sig för sommarkläder och att man ännu ej uppfunnit oslitliga skodon, UTRIKES. Med ångfartyget Svea ha vi bekommit tid