notan md dö hot chakra nar Abram horp böna rn snö nd SKULD COCCH OSKULD. ) BERÄTTELSE AR MARIE SOPHIE SCHWARTZ. FE Edith talade om Stockholm, och Harmen gick grubblande vid bennes sida. Framkomna till Lötan, der ett stort antal at stadens gossar syntes på fältet, satte sig Harmen på en tutfvas som. beskuggades af nägra träd. Hon aftogiden enkla sommarhatten och sade plötsigt. afbeytanide Edith: Detär nu öfver två år jag varit gift; huru förändrad har jag icke blifvit! Jo mycket, inföll Edith lifligt; men till din fördel. Så tycker du.. Harmen log bittert. Min förändring kommer emellertid deraf jag nu är helt och bållet passiv. Hon fattade Edith om armen och tillade med höftighet: Säg, har du någon verklig tillgifvenbet för mig ? oda visst. Alltsedan din sjukdom har jsg ällitsaf dig; men Harmeny hvarföre gör du en sådan fråga? . Derföre att du måste gifva mig ett prof på din tillgifvenhet. Hör mig: Alltsedan min sjukdom. har jag haft en brinnande längtan att få komma upp till Stockholm och der rådfråga någon läkare. Jag förtäres af ett iore lidande. Hon tystnade och tänkte: Gud allena vet att jag nu talar sanning. jä tvarföre talar du ej derom med Casper? tågade Editb-och såg oroligt på systern. Han skulle bara blifva orolig, och så skulle mamma martera mig med sina eviga frågor. Nej, Edith, förr må det vara som det är; och likväl, om jag blott finge komma till hufvudstaden, skulle jag helt säkert kunna blifva återställd. : säHarmen tillade med ångestfullt bedjande röst: ; fpEdith, bjelp mig att få denna min önskan a Se A. B. nr 237—239,