Från Rimini berättas, att före tilldragelserna i Ancona en påflig soldat: afskjutit sitt gevär mot Lampoiiciere, hvarvid hän dock förfelade sitt mål, Soldaten blef genäst skjuter. Triester Zeituhg berättar, att konung Franz, som ämnat. uppdraga högste befälet öfver sina trupper it general Lamoriciere, skall, om nämnde general ej. kunde. emottaga detta förtroende, ämna vända: sig till Changarnier, Bedeau; eller, Leflo. :General -Cutrofiano hade den: 15: Sept; afrestfrån Gaötta, för att utföra detta konungens uppdrag. Från Palermo berättas, att en deputation af ansedda borgare derifrån afrest till Turin, för att bedja konung Victor Emanuel att antaga sig Båda -Siciliernas: angelägenheter. Gari baldi har dragit tillbaka alla sina frivilliga från Siclien, så att ön nu i militäriskt hänI seende är helt :och hållet öfverlemnad åt sig sjelf. Patrie omtalar den framgång som: de kungliga trupperna haft, i det de intagit -Cajazzo och -Piedimönte; : mellan Capua: och. Gaöta. Denna fördel vanns efter flera blodiga strider. Den kungliga armån var sålunda åter herre Föfver hela Volturnolinien. Pays bekräftar denna under; ättelse. Enligt en: korrespondens -af den 23 Sept. från Neapel till:Constitutiomnel, bade vid Cajazzös återtagande af de kungliga trupperna, Tnatten mellan den 21 och 22 Sept. icke min! ddre än 680 man blifvit dels tillfångatagna, dels. försatta:ur stridbartoskick. 7: Blott -220 Tundkommo. De dödås antal var 200. Den truppstyrka, som intog staden, bestod af 8000 mån? a I Bland de frivilliga som inskrifvit sig till TÅ krigstjenst uti Neapel, befann sig äfven en bataljon af 700. prester... Dessa buro vapen, men Å-skola företrädesvis: användas till sjukvårdare: Parisertidningen Presse? meddelar följanÅ deom operationerna vid Capua den 19 September: Staden Capua är belägen vid Völturnos dT venstra. strand och är till hälften kringfluten af floden. Från Neapel kommer man till staden på en vindbro öfver en graf, och på den Tsidan, som är riktad åt Gaöta, leder en flottbro: öfver floden. Garibaldis plan -var att åfskära Capua från Gaöta. För detta ändamål Å måste han gå öfver Volturno och bemäktiga dsig de höjder, som beherrska högra flodstranden, äfvensom provinsen Terra de Lavoros) Å bufvudvägar. -Men som Volturnos strand var l d besatt med betydliga truppmassor, måste man Jöfverlista fienden och afleda hans uppmärksamhet åt annat håll. General Tirr afsände Jalltså en stark kolonn mot Capua, såsom om han hade för afsigt att storma staden. Genast framryckte 10,000 man kungliga trupper mot nämnde kolonn. Under tiden besattes höjderna vid Cajazzo af andra garibaldiska kårer, hvilka i all stillhet gått öfver Volturno. Utförandet af denna operation skedde som följer: Öfverste Ristow, en preussare, hade fått uppdraget att verkställa skenanfallet. Om morgonen, en timma före soluppgången; uppbröt han med 2000 man och 2 kanoner. På den plan, som ligger midtför staden, gjorde han halt samt förblef sjelf i centern, under det Giorgi anförde högra och Puppi venstra Lygeln, samt La Masa reserven. Öfverste Spangaro hade om; natten begifvit sig på väg vill Foresta öfver Tåmarro och Casa Reale, för att förena sig med Riästow. De kungliga sllarmerade genast bataljorerna och sqvadrorerna uti det förskansade lägret framför staden; De framförde mot den 2000 man starka Garibaldiska frikåren 10,000 man samt lägrets och fästenas artilleri; men likasom om denna ansenliga öfvermakt dock icke varit tillräckig, tillkallades ytterligare de bataljoner som bevakade Volturnos strand. Härigenom gynrades just Garibaldis plan. Flodöfvergången verkställdes lyckligt af Garibaldis trupper; men Riästows folk, som under sex timmar måste utstå fiehdens kartescheld, led storförlust, :y bayrarne sköto förträffligt i betäckt ställning. Ristows häst sköts under generalen. Omkring 100 man blefvo på platsen, äfvensom öfverste. Puppi och en major. General Tärr verkställde operationerna, och Garibaldi edde :med sin vanliga kallblodighet det hela. Vid de kungliga truppernas återtagande a! Cajazzo hade de mördat en af sina genera er, hvilken, misstänktes för att vara Garibal liskt sinnad. General Bosco synes vara en större. troll sar än hans namne, professorn. Under de! rela. verlden. tror. honom vara bos -konun; I Franz, uti något. af lägren vid Gaöta elle Capua, och flera italienska blad. offentliggör: zeneralens bögtidliga Protester .mot berättelen; att hah skulle hafva råkati sardinsk fånsenskap, äfvensöm bang högtidliga försäkran ut ban. vill lefva och dö för konung Franz. samt att-ban icke annorlunda än död, med sabeln i handen; skall falla i piemontesarnes nänder, uppträder han nu helt: plötsligt uti Journal deg Debats, med följande förklaring: Paris den 27 Sept. 1860. Min berre! Qvarhållen uti Neapel i anledving af en smärtsam sjukdom, skulle jag, så snart det blifvit mig möjligt, hafva gjort mig i ordning att begifva mig till Gaeta, till min konung och berrskare. å Dettahar :man (fy satt sig emot; och jag har den 13 September erhållit min frihet och tillåtelsen attleninz Neapel, ölott mot löfte -på mitt! Hedersord, att jag icke skulle tjena i-H. Maj:ts här inom tre månader. Aäländsetill Paris, läste jäg 4 edet blad ett bref från Capuaafden 14 September; undertecknadt Bosco, hemtadt ur Gazetta di Verona Jag delar de kän. slor, som deruti uttalas; jag är stolt öfver att man tillägger mig dem, men jag har ej. skrifvit ifrågavarande bref. De Bosco. Hvilken omatp som (satt sig erhot generål Boscos afresa från Neapel; och som gifvit honom friheten. mot hans -hedersord att ej tjena konung Franz inom tre månader, förtiges här af generalen, men det är påtagligt att. han blifvit tillfångatagen.af Garibaldis trupper, men åter-erbållit. sin. frihet af den ädle hjelten, som sålunda fått tillfälle att-gifva den skrytsamme neapolitanske generalen ännu en lexa för hans öfvermod. RIKSDAGEN.