staternas införlifvande, så bar dock ingen derföre afbrutit sina diplomatiska förbindelser med Piemont, eller häraf velat töra en krigs örsak.. , Ansluter sig nu hela det öfriga Ltalien på alldeles samma sätt till Sardinien, så kän väl erkännandet häraf äfven möta svårigheter,-men saken bar dock utsigt att lyckas. Ehiropas kabinetter känna den sardinska författningen, och se deruti. en läröplig borgen för folkets lycka: De ha egt tillfälle att taga kännedom om Turinerparlamentets verksamhet, och ha förnummit, huru det städse med hofsamhet förtgått på framåtskridandets båna och aldrig mötverkat Europas intressen. Ville man upplösa detta, af alla erkända kohungarike och-bilda ett nytt italienskt konungarike. hvilket först måste förskaffa sig en ny författning,.ett nyttsparlament, en ny medel: ppnkb så ginge man bärigenom ett stort mål på en aännudunker väg till mötes, och lemnade en åtminstone hittills säker ståndpunkt. utan att med tillförsigt kunna förutse, huru äen. nyackunde -komma att gestalta sig.. Man försvårade härigenom sin uppgift i afseemde på det inte, och kunde svårligen utifrån ha aft påräkna något hastigt erkännande. Till dessa, öppet liggande statsmannaskäl komma ahdra djupare af diplomatisk natur... Ett kobhudgarike Italien måste :naturenligt utse Rom tillisin medelpunkt, samt kan ej ega bestånd utan: det: venetianska området. Men nu synes Röm icke, enligt Louis Napoleons plan. komma att undanryckas påfvens verldsliga regemente, och ett krig om Venetien är en uppgift, hvilken en stat, som just är i begrepp att organisera sig, icke är vuxen. , Men -depnationella grunder, som Garibaldi gör gällande, ega ej mindre vigt. Garibaldi ahser ej lämpligt att för Sardiniens och Victor Emanuels skull låta ett nytt stort rike utan vidare omständigheter falla i händerna på dessa. Likasom opinionen i Sydtyskland påstår, att Preussen först måste genom tyska bragder förtjena sin öfverhögbhet, så känner Södra Italien, att lätt vunnaå-eröfringar icke bilda någon säker grund för Victor Emanuels anspråk. Af Europas: välvilja väntar sig Garibaldi ej mycket. : Europa skall, likasom det hittills gjort, göra wuågra sura miner, men slutligen gå in på ett erkännånde, då det ser för sig verket fullbordadt. Et verklig fred r icke möjlig utan. Rom och Venedig, och genom en skenbar fred förlänger man krisen på obestämd tid. Men vill Victor Emanuel grunda en ny epok för sitt hus och sitt rike, så må han bjeltemodigt gripa: sig an med sin roll, begagna, nationens hänförelse, Europas tvekan, Österrikes svaghet, och sålunda göra eh ända på krisen. Verlden skall. då mycket snarare; gifva :-honom sitt erkännande, och den europeiska -diplomatien desto hellre foga sig häruti, ju klarare: det skall visa sig, att det nya konungariket Italien blifver vida mindre beroende af Frankrike än ett blött förstoradt Sardinten! Vi se sålunda på den ena sidan den omtJänksamma klokhefen, på den andra sidan det dristiga bjeltemodet. Statsmannen tar i beräkning,den, på, bredden .gående medelmåttan, den andre -en verldsomskapande hänförelses gripande makt. Båda kämpa, ledda af vigtiga, motiver och en sannt fosterländsk anda. Det är en tvekamp ur ett stort drama.i verld-historien, och som man der ej sällan återfinner. Vi önska uppriktigt en tillfredsställande lösning; men oss tillkommer det icke att här brytastafven eller utdela palmen. Sedany: vid behandlingen af de utaf statsutskottet föreslagna voteringspropositioner angående 8:de och.9:de hufvudtitlarne, propositionen ;rörande anslaget till Ozcarshamns läroverksbyggnad blifvit af blott tvenne riksstånd godkänd, men ridderskapet och adeln samt bondeståndet ansett sina beslåt i ämnet, det förra innefattande afslag till allt statsbidrag. och det sednare beviljandet af ett lån å 40.000 cdr, jemväl böra blifva föremål för votering, läv:statsutskottet. i går. ånyo förehaft denna fråga; men dervid vidhållit sitt förslag till voteringsproposition, enligt hvilken skulle röstas mellan anslag eller lån å 20,000 rdr: Som ridderskapet och adeln i dag på f. m. godsänt denna hemställan, kommer äfven denna anslägsfråga att afgöras bland de vöteringar. som i morgon ega rum i förstärktstätsutskott angående 8:de och 9:de hbufvudtitlårne. Vidare skall utskottet förehaft de af riks: gäldsafdelningen, i:anledning af-riksståndens skiljaktiga beslut, ånyo -handlagda frågorna om lån för jernvägsanläggningarne från Borås ill vestra stämbänhan, mellan sjön Dellen och Ljusne elf samt förbiHedens forsar il Luleå elf; och lärsutskottet; icafseende. på de förstnämnda tvenne banorna föreslagit den förändring i lånevilkoren; att lånet icke skulle få utgå med högre belopp än två tredjedelar af den verkliga, kostnadssumman, samt. att den tredjedel, som bolaget, skall tillskjuta, bör er läggas före och i samma mån som motsvarande summor utbetalas från riksgäldskontoret. Beträffande den på inkomstafdelningen handlagda frågan om upphörande af de s. k. frisocknarnes tjexnstbarheter till Dylta svafvelbruk, lär utskottet beslutat, attett anslag af 88,000 rdr skulle ställas: till K; M:ts disposi1 tion för att användas till ersättning åt bruksegaren för förlusten af de honom nutillkommande --grufvedagsverken och. rättighet till skogsafverkning m, m,, dock med vilkor-—-att allmänningarne skulle tillfalla kronan; hvarjemte utskottet, för den händelse: att: bruksegaren ej skulle bärpå ingå, föreslagit, att å skogafne borde ställas under skogsötyrelsens förvaltning, och kronan erhålla ersättning för I derå skedda uppodlingar. 2 spöpstärkia statsutskottet sammanträder il Mörgon kl. -10-4. m. för somröstning öfver ännu öafgjorda anslagspunkter på 8:de och 9:de bufvudtitlarne. : H. M:t konungen bar i dag hållit konselj. — OP IT menag ol val ändar En