TEKNISKT. Nytt sätt att försllfra porslin och glas. Af Ep. R. UnGER. (Chemical News. :1860. -N:r 25.) Tillfälligtvis kom jag att i en afdunstningsskål af porslin slå en mättad lösning af salpetersyrad silfveroxid, som var blandad med en tjock lösning af garfämne i alkohol. Efter en stund fann jag skålen söfverdragen med en: silfveryta, som var jemn: och glänsande. : Jag-har sedan upprepat samma förfa.rånde, med; samma påföljd. Efteråt har jag låtit blandningen torka in, genom att ställa skålen på ett sabdbad; när skålen blifvit torr, visade sig försilfringen så fast, att den blott ned tillhjelp af ettskarpt ståliostrument kunde bortskrapas. Jag har häraf slutat; att man kan på detta sätt försilfra porslin, och i allmänhet allr slags släta ytor Slutligen må nämnas att jag lyckets med samms: garfämnelösning och en mättad lösning af kopparvitriol erhålla ett glänsande öfverdrag af koppar. TAlnkhyitt, såsom poleringspniver för glas. Af J. J. PouL i Wien. (Dinglers Journal, 1860, Augusti.) . Till finslipning af glas, särdeles de för optiska ändamål, begagnas för närvarande jemte tennoxid (stenntaskas) en större mängd jernoxid (Colcothar, sengelsk! srödt, Caput:mortuum). Då : det för optiska gla tär-af ytterlig vigiatt uppå den högsta möjliga fin polering, så söker man att härtill erhålla -ett möjli gast fint jernoxidpulver.. Det bar lyckats Vogel at genom varsam upphettning af oxalsyrad jernoxidul fi en jernoxid, som enligt Steinheils och insträmentma karefirman G. Merz und Söhnes omdöme vida öfverträffar den vanligen till polermedel begagnade oxiden Men utom, det:att :Vogels,, preparat icke finnes all omänt i, handel, medförer det, likasom all jernoxid en stor, af glassliparne tillräckligt känd olägenhet: den ger ett dystert och brungult utseende åt alla der amed polerade glas. :Dettå uppkommer derigenom at jernoxidens finaste delar: intränga i glasets porer. Ji mindre omsorgsfullt ett glas är poleradt, ju mera dy .ster visar sig, dess färg;, och .man kan hos skenbar v reopolerade glas medelst mikroskop upptäcka mång: . Jernoxidmolekyler. Det behöfver ej ådagaläggas, hur: Änycket ljusstyrkan och det skådades klarbet måst lida, när: flera: sådana glas förenas till ett optisk salöstrunient. Långt. bättre, glans fås då genom, pole friog med tennoxid; men denna är både dyrare ä jernoxiden och verkar äfven med mindre kraft. Sedan år, 1854 har jag låtit anställa flera försöl vatt i stället för de ofvannämnda polermiedlen använd: örinkoxid, sådan den:ihandeln förekommer under nami iaf sinkhvitt. Följden, bar motsvarat hvad som vänta des. Man har begagnat följande sorter: finaste zink -hyitt, I, fint. Hamburger zinkhyitt och zinkgrått, frå Peterswalde fabrik i Schlesien. DAG för träffligt till finslipning, Hamburger zinkhvitt till bruk bart polermedel för vanliga ändamål, pch finaste zink -chvitt till s.k. Högpolityr för optiska glas; Zinkhvit ipolerar icke, blott fortsuden finaste sorten ger åt gla set den högsta hvita. glans (s. k.. eld). Man kan fa öfvertyga.sig härom genom en jemnförelsepolerinj med teonoxid. Mikroskopet visar dessutom lång sparsammare molekyler af zinkoxiden i glaset, än a ijernoxid eller tennoxid.s Till högpolityr för de dyr sbärasteoptiska. iostrumenter synes företrädesvis ego: jig det franska zinkhyitt, som. finnes i, bandeln un der namn af Blane de neige, och som är långt finar: och hvitare än den bästa Peterswalder-färg. na TT ån AR FE nn RE