männa oredan på det heias bekostnad tillvinnå sig stora fördelar. Denna makt var kyrkan. Konungen, hvars städse mot framtiden riktade blick klart upp-i fattade hvad han af den då i Tyskland nyligen började och redan till Sverge spridda andliga rörelsen skulle kunna vinna för folkets inre pånyttfödelse och statens ombildande, ställde sig genom uppmuntrande af de första svenska reformatorerna, genom ombesörjande af. bibelöfversättning och genom nitälskan för predikandet af Guds rena ord, omedelbart sjelf i spetsen för denna nya, mäktiga drifkraft. Men vid sidan af denna hånbs stilla reformatoriska verk: sambet, låg för honom en abnan, yttre uppgift af vida betänkligare art. Det handlade här nemligen om ingenting mindre än att på en gång bryta hierarkieö3 häfdvunta ochi sederna djupt rotade-välde, upphäfva klostersystemet, ombilda lärareståndet samt utrota den bilderdyrkan-och det halft judiska, halft ohedniskaceremoniväsende, som inkräktat kristenddmens vanhelgade plats. Kyrkan utöfvade icke blott gefom det lägre presterskapet ett stort inflytandb på allmogen, utan var derjemte den rikaste korporätion i landet, på. samma gång som stätsförvaältningen befann sig i saknad af tillgångar för de nödigaste utgifter. Den grundsats; från hvilken konungen utgickvid häfvandet af dottarhissförhållande; var att skyrkans medel vore ej annat än folkets medel;. och denna: grundsats bragtes snart til verkställighet med orubblig beslutsamhet. Vid tanken på att allt detta skedde ,icke blott under den mäktiga prelaturens högt förklarade, för öfrigt ganska faturliga missnöje; ötan sfven i trots? åf högadelis ochsallmogehs?-bestämdt uttryckta önskningar; framstår i hela sin dåger och fullhet. den. väldiga viljekraften hos denne i: ordets rikaste bemärkelse till konung födde mab, som stod def nästan ensam i sin tid, blandsitt fölk; åminnande om det romerska Jänuskufvudet fmMed venne anleten; det ena met sineldblickoförsmäåltände det; mbrköade i-en förgången tid; det andra blickaride, förhoppningsfullt in i en nydanad, löftes rik framtid. Af det medlande och modererande sätt att gå tillväga, som mån vid reformationens genomförande i åtskilliga andrä Tåbder finter användt, förmärkes i Gustaf Wasas åtgärder: ej.(det:fingaste-spår. Den öfverdrift i uppfattningen. af hans, maktfulikomlighet på detta område, likasom det någon gång. hårda oth skoningslösa sätt, . hvarpå han gick till våga vid reduktionen af kyrkogedsen, och andra kraftätgärder mot prelatureh, haf7historien ej förnekat, ita detta fifner sin förklaring i detoråa omyndighetstillstå dd, hvaruti folket försjunkit, äfvensom uti den då öfver hela Europa rådande-motspänstigheten emot en från såväl kyrkliga som feodala fjettrar frigjord konungamakt, bland hvars ypperstå representänter hån kände sig ega ej blott vilja, utan och förinågar ochoförbin delse att uppträda. Villigt-odh: tacksamt hårsbistcrien också erkänt deshöga,.på en gång: fosterländska och sannt humana syften, hvilka städse lågo, till grund för hans handlingar, och söm vittnade öm ått någonting nm en gång rent menskligt och äkta konuogsligt kläppace utider-denga skenbart 58 stråft bepansrade yta. ? I I Den tredjeaölenäf Gustafs storartade verksamhet, det hya sambullsskiskets danande,Nåterstöd:; Det är känneteckiiet På de störa ssjälar, gedöm hvilka föryhen verkäf; ätt de, hastande framåt; Ständigt orhatta njäBndåmål; hvilka; i samma ögonblick. de uppHås, bliffe Mede för andra: bragder: Såtföretogs nästan samtidigt feförmen åf kyrkansöch statens Så Blefvo de tilgångar;? Gustaf geiömsdenspåleni råde J) i andliga och verldsliga kampen medden förra beredde sig, utvagar för hönorhjsattostärka en makt,som b Thera fanns i Svårge, kronans; och att af. nyadelbmefiter däna hvad somvaldrig i sin srätta betydelse funnits; en styrelse. Sedanhamgenomsarfföreningen stadgat: en regeriögsmakt och genom ståndens inkalTande till gemensamma öfverläggningar: å riksdagar gifvit åt folketsideltagande: ide allmänna angelå genheterna eh form; kunde: han medi mera framigådg An derförinvan åt landets yttre, liksom--åt dess inte förhållanden egna sin aldrig:tröttnande verksamhåt: I ålla grenar af rezefiogsärenderna visar sig.samma skapånderförmåga. Nyargrundsatser -omskronahs rättigheter görasgällande;. ;kammaryverket skapas; landsregeringem ordnas: krigsmäåkten danas; en flotta börjar: byggas; jordbruket -omhägnas; föreskrifter för dessoidkande meddelas efter dem stidens åsigter, och på-sina i-alla.delarsaf riket inrättade -afvelsgårdar bildar-konungen modellfarmer —den tidens landtbruksskolor; bergshandteringen uppmuntras ; inhemska däfingäar framkallas till nytt lif. De sköna konsterna, då förenade med handtverken, befordras; idkare deraf införskrifvas; tills en äf dem skickar konungen bn lärjunge, och musiken idkas af honora sjelf;-städer anläggas; Hansestädernas öfvermakt. krossas, cch inom riket frammanas, en utländsk-bandel, som, skyddåd genom traktater med främniandesnakter, ständigt tar nya riktningar; -Den-inre handeln regleras efter tidens åsigter; skeppsbyggerier anläggas af-konungen.sjelf; vägar -rödjas; . i kyrkostyrelsen införas väsenåtliga förändringar, -biskopsstolar delas, -indragas, ersättas med andra sembeten;sundervisningsanstalter bildås vårdas; och -med: klar uppfattning af. religiohens in verkan på sambällenas bestånd-och utveckling egnar konungeny ånseende vådorna af den gamla kyrko disciplinens. upplösning; åt gudsfruktans och sedlig hetens upprätthållande samma kraftiga hägn som. åt de egentliga -regeringsärendenas Man -häpnar öfver mångsidigheten hos detta jättesuille,; som, i alla.de månfaldigt skiftande fördelningarne af sen. sednare tids regeringskonst-med sitt allt förmående. varde, utkastar planer-ögchsjelf verkställer dem; och detta:allt-under .ständiga-samråd med rikets-ständer eller-Jandskapernas menigheter, samlade dels å-de allmänna marknaderna; dels å utlysta sammanträden tills, k; burspråk; der han; hjelten, betvinga ren;-regenten, lemnande äfven i detta afseende er förebild för våra tiders. statsskick, personligen, stundom-näpsande, stundom. med fromhetens evfald redogjorde för sin förvaltning, förklarade sina åtgöranden med -envältalighet så älskad att, då ban någon gång lemnade föredragningen åt sina embetsmän, menig: heten-ropade, att den ville höra honam sjelf, samt vid det sista mötet med kristlig undergifvenhet tillskref endast Guds nåd hvad han. uträttat, och bad siva trogna undersåter öfvers2 och förlåta hvad brist ich svaghet som kunnat med honom vara ufderihäns:re. geringstid. Så började bragdrik, så fortgick aktad och mäktig. så slutade välsignelsebringande hans :40-åriga regering, minnesvärd; nej oförgätlig för Sverges folk, i hvars: historia den utgör vändpunkten; tillhvars hela sambällskick Gustaf Wasa icke allenast lade grund: valarne, utan till stor del: uppförde sjelfva -byggnaden; -åt hvars utveckling han gaf en riktning af lefvande gudsfruktan; enighet och kraft, som folket århundraden igenom bevarat, och hvarigenom fosterlan det under vextlande öden upprätthållits. . Nedslående, tillintetgörande : anarkien, våldet, öfvermodet; dels omhbägnade han, vid bortrensandet af det utlefvade gamla, de frön som funnos till samhällets pånyttfödelse; dels bröt han, vägledd af snillets ljus; med kraftfullt allvar nya banor. Af ett i.medeltidsbar hbari fjettradt, söndersplittradt, försvagadt land gjorde