TVÅ SULTANINNOR.) Af CARL BERNHARD. Örfversätlalög från danskåh, Grefve dEstaing. var fransk vice. amiraloch gefierallöjtnänt-ismarinen; han var afen myc ket ridderlig karakter samt tapper:sjöofficer, och hade flera gånger segrat emot Frankrives fiender; Pgentligen.v var Han vida mer en tapper krigartesän hofman. och stolt. öfver sina förfäder och bedrifter, men så hade.han äfven mycket i båda: fallensatt vara: stolt ö!tvers Han war en afigrefvinnans äldsta och bästarväfiner. Vi måste tilläggaratt det kanske är: med skäl, som han blifvit beskyld för Rågot drivolåa seder: so IEHan itfann sig.genast..Grefvinnan presen teräde honom för sin engelska vän och anförtrödde henne i -hans beskydd, i det hov ppmanade hohom att. hela aftonen hafva ett vaksättit öga på hertigen af. Orleans, ledsaga mis Robinson till Paris.i hertigens. vagn efter säpegn ochi ej-ett: ögonblick lemna henne ursigte förrän hön hade anländt till sina rum vid Bue de Rickelieu. Grefve, dEstaing var straxt färdig att beskydda den främmande damen emot hvarje besvärlig. enträgenhet, och det gjorde honom. ett synnerligen stort nöje att härigenom få motärbeta hertigen, som hän ej kunde tåla. En angenäm dag tillbrägtes vid det vackra Luciennes: som nu stod i vårens fålla skönhet, och grefven blef högst infågen af mrs Robinsons snille och älskvärd het; Madame Du; Barry. bad honom nyga påsså på vid supån att icke hertigen skulk komima åt Måry Robinsons glas, eller lägg någonting skadligt i-hennes vin. ..Man mäst. vara: väl spå sin vakt, då han, enligt bva 57 Se A. B. nr 225—228.