svenska skutor färdas öfver till de motliggande Östersjöstäderna, men inge i drista sig utom Östersjön; vid hans död plöjde stora svenska handelsskepp Nordsjön och Vesterhafvet med kosan utlkEngland, till Frankrike: och Nederländerna. Folket var utarmadt,l: bergve ken och nHäringarne tynande och i dä ervall, förvirring; oreda i allt; — sådant ik sin helhet det r ke Gustaf mottog, ett öde förlamadt 1ive, såsom ban; sjelf derom uttryckt sig; vid hans död rådde allmänt välstånd, .vidsbergsverken, i-näringarne rörelse och lif, och viduing i allt, så att länge lefde i minnens Minne, huru kung. Gustafs sista regeringstid varit den lyckligaste för land och folk, -ochvallt dåsted väl tilli riket. . Sina höfdingar, då: han ,med,, biren .utsinde dem till stridseundervisade, han hvad på krig-färden de shäde at takutaga,, huru krigstäget skullesinrättas och utföras; sina evangelh prester-gaf han domar, huru 1 sitt. läroembete, dersig, skicka nch förhå sina embetsr . och ,tjenstemau utfärdade han föreskrifter och, förestafvade för dem hvad de bordesuträtta och hvad till deras. åliggande hörde; ohan lärde, åkerbrukaien sköta sin jord, bergsmannen göra, sin. brukging,, köpmannen idka sin handel och arbetaren draga nytta af sin handter,ng. Han var på en gång sitt folks konung. och lärare, i verket en landsens fader, .så. vidt någon, med. rätta förtjenat att bära detta vamn., Så uttrycker sig äfven i sin kröaika Sven, Elofsson, som en tid var Gustafs ;och .sedan, hans söners. sekreterare, och som kände så väl sin konung, och hans alla handlingar; när jag tänker uppå., säger han, efter att bafva omtalat Gustafs afskedshelsning. till ständerna, hvad dof konung Gustaf .hafver varit värd för, det goda, ban. för-. skylt bafver; synes mig, fattas förstånd och ord .shkt rätteligen och efter förtjenst göra; men et; säger jag, att om någon tid någon regent har varit värd nämnas PATER PATRIZ, hafsver konung Gustaf det med j all ära.soch värdighet fört, medan och så länge hans regeringstid varade.o SERENA NSD Efter de Beslut börgareståndetsi. går afton fattade, i frågå orho kommunälstyrelse i städerhiay kan nan anse kommuånalfrågans fram gång hos, ständerha vara betryggad. Isitt utlåtande ilämnetshar-ekonomiutskottet oförbebållsamtuttalat; att dendiojumför: ligt vigtigaste! nyheten i förslaget still sen komimunallag för städernasligger is densiförändrade ställning magistnåten erbållit;sderigenom att den bhifvitiskiljd. från all: bestämningsoch pröfdingsrätt brafseende.på beslu: ten: i Kommunensordhingsock husbällnings-d ärenden och icsådana ärenden inskränkt. till en rent verkställande och förvaltande, verk: samhet. Denna förändrad ställning utgör doecky-efiligt ttskottets tanke, sett riktigt uts tryck af :magistratens verkliga betydelse in om kommunen, nemligen utt. vara dess tjensteman,:; en valldeles icke :desgistyresman.:, Detsvar att. motse; att i ett stånd, som bland sina medlemmär räknar så många magistratsledamöter, skulle förslagetsom,en så genom: gripandes förändring i) magistraternas. ställning till kömmunerha möta ; icke. få -motståndare ty äfven eljestfrisinnade män blifva icke sällan ckonsertativa: då detgäller förhållanden. medzshvilka des sjelfva under en lång följd af år gjort sig: förtrogna. och--hvilka, de vant sig att betraktar såsom; fullkomligt . normala, och natutenligas Verkligen. inträffade. ;också:-att den-förbta paragräf, somvinnefåttar en tillämp ning åf den ofvansantydda grundsatsen, blef föremål fören långvarig debatt, och. mångahanda invändningar. Denna--paragraf — det är den 6:te;—— lägger .stadens beslutande rätt i allmänna rådstugans, eller .stadsfullmäktiges, samt i vissa-fall.i stadsnämndens hand, men anförtror: verkställighet och åfrig förvaltning åt magistraten; en drätselkanimare. och , de :särskildästyrelserseHer personer; som för sådant ändamål kunna af:stadsfullmäktige. eller allmän rådstuga utses. sDet ådagalades emeller tid af flera talare; att.i de städer, der kommunalförvaltningen: för närvarande är på ett nåcorlunda tillfredsställande sätt ordnad, der införas: genom det nya förslaget inga väsendtliga förändringar, endast till någon del nya former öch hya namn; vidare att. i ans dra städer förbållandena äro till -den grad oefterrättliga; att. deras ordnande, på sätt det föreliggande: förslaget -bjödej vore af högsta behof påkalladt;soeh slutligen; att man vid närmare påseende måste finna, att någon verklig anledning ej förefunnes vatt: befara. de vådor och -olägenheter, sotn af vissa bland förslagets motståndåre förespeglades skola uppstå genom dess antagande. synnerhet framhölls detta -ett särdeles klart-och öfvertygande sätt af r Björck, som, ehuru sjelf magistratsledamot, understödde den föreliggande. paragrafen i ett ypperligt anförande, gehomhvilket denne utmärkte representant häfdade sitt gamla anseende för ett: upplyst och: fördomsfritt åskådhingssätt och verkligt frihetssinne. Visserligen anmärkte br Björck, hvad äfven. hr Hierta änfiu mera accentueradej att i förslaget förefunnes en väsendtlig biist ideråtinnan, att icke defi förvaltande och den dömarde myndigheten i städerna blifvit åtskilda, men båda ansågö sig likväl för närvåraiide. böra! biträda detsathma,hr Hierta-dock underförhoppning, att regeringen må: åt dennanytterstvigtiga omstäbdighet egnastillbörlig uppmärksamhet. Då man slutligen;-sent på aftonen; skred.till votering; blefkoimiterades af. utskottet tillstyrktaförslag i den förevarande paragrafen oförändradt: bifalletmed 23 -röster mot 15 En af: hufvudpunkterna i dagförslaget, och del för magistratsintresset.utan tvifvelallra ömFE-LOSLE ST SPEYSvAE LS SIE KE 1 VINES SES ot DD Pe IE I LILI. I