grund deraf, så vidt fråga är om penningars utgörande, utmätning icke ske, med mindre domen eller utslaget blifvit genom nytt beslut åter försatt i exsekutiv kraft. Lag samma vare om förlikning; dock att. om viss dag finnes till förlikningens fullgörande utsatt, tiden varder derifrån räknad. Äro i samma. förlikningshandling särskilda dagar för särskilda fullgöranden bestämda, räknas tiden från en hvar af dem. Hvad i denba S är stadgadt gälle icke i afsgende å beslut, meddeladt af dansk amtman eller öfverpresidenten i Köpenhamn. 7. Är gäldenärs bo taget under offentlig skiftesbehandling i Danmark, förfaller den genom denna förordning medgifna rätt till utmätning. s 8. I fråga om behörigheten att meddela verkställighet å handlingar af :ofvan upptagne beskaffenhet; äfvensom beträffande de med verkställigheten förenade kostnader, gälle hvad för thy falli afseende å svenska domar finnes stadgadt. 9. Ej må vid svensk domstol sak mot dansk undersåte upptagas i andra fall, än der domstolen vore behörig, om svaranden varit svensk; dock kan dansk undersåte, som någon tid i Sverge sig! uppe: håller, under denna sin vistelse derstädes, för. gäld eller. annan förbindelse sökas, der han finnes. 10. Å handling, på grund hvaraf någon vill söka utmätning i Danmark, skall öfverståthållareembetet eller konungens befallningshafvande, som derom vårder anmodad, efter förefunne omständigheter meddela intyg, att handlingen är utfärdad i sådan form, som för exsekution erfordras, samt att beslutet har den egenskap att medföra ovilkorlig exsekution i öfverensstämmelse med Hvad enligt svensk lag i all mänhet gäller om beslut, som eger laga kraft. Om expeditionslösen och stämpelpappersafgift, åtecknade allmänsa handlingar, vare lag samma. 11. Förestående stadganden blifva gällande frår den dag, som, efter det öfverenskommeise med Dan mark blifvit träffad om en motsvarande lags samti diga inträdande i kraft för nyssnämnda land, af K. M:t bestämmes. ORSA LÖRDAGENS FÖRMIDDAGSPLENUM: Borgareståndet. Först föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 180, tillstyrkande 380,000 rår för fullbordande af nationalmuseum. Härom uppstod en debatt, hvarunde; hrr Björck, Hierta och Lallerstedt skarpt klandrade chefens för nämnde byggnad, generalmajoren Kleen: egenmäktiga förfarande. Hr Lallerstedt föreslog, att vid bifallet till ansla set skulle fästas det vilkor, att den fortsatta lednin gen af arbetet skulle lemnas i en persons hand, son erbjöde tillräckliga garantier för fullbordandet af ar betet enligt den uppgjorda planen, hvilket ock, ge nom; votering med 32 röster mot 17, blef ståndets beslut. Hi Rydin fäste uppmärksamheten på, att det vor: tjenligare att för uppvärmning af museet använd: varm luft, 4 stället för vatten, och yrkade en me nipgsyttring i detta hänseende, hvilken dock ej van: ståndets bifall. Mot det fattade beslutet anmälde hrr Kock, Lover och Renström sina reservationer. Härefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 183 med förslag till de stadganden, angående riksgäds kontorets skulder och fordringar, som böra införas i det nya reglementet för detta verk, hvilket godkän des, med rättande blott af ett i 28:de paragrafer förekommande tryckfel. Likaledes godkändes sammansatta lag-, bevillningsoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 32 och 33. Vidare förekom -ekonomiutskottets utlåtande n:r 174; afstyrkande förläggande dels af hela Upsalo universitet till :Stockholm, dels de äfven föreslagnz fyttningarne af endast medicinska och juridiska fakulteterna. I afseende på den första frågan, eller flyttningen a! hela universitetet, fann hr Sundvallsson motiveringen ofullständig, då-utskottet förklarat det egentliga hindret numera endast utgöra den ekonomiska sidan af frågan, Hrr Loven och Lallerstedt deremot gilladt motiveringen och ansågo frågan nu vara kommen pt den punkt, att den ej mera kunde: falla:Hr Loven förklarade sitt fasta hopp vara, att flyttningen i ex snar fråmtid skulle komma att gå för sig. Hr Dahm väckte det förslag, att ståndet, med förkastande a! utskottets slutliga framställning, måtte hos KK: M begära en undersökning om de kostnader, som kunde blifva en följd af flyttningen, och att förslag härom måtte för nästkommande rikets ständer framläggas Efter votering mellan utskottets framställning och det sf hr Dahm väckta förslaget segrade den förra med 32 röster mot 21. Vid andra punkten, eller medicinska fakulteten: förläggande till Stockholm, talade hrr Lindeström. Hierta och Ödmansson för bifall till den af friherre Fock m. fl. afgifna reservation. Hr Björck önskad: dock? att en bestämdare lydelse skulle gifvas deråt med afseende på tiden och utredningen, hvarföre han föres!og: att rikets ständer hos K. M. måtte an hålla, att vidtagande af åtgärder måtte ofördröjliger ske för utrönande af de kostnader, som kunde uppstå af medicinska fakultetens flyttning till Stockholm, och förslug hirom föreläggas näst sammanträdande ri kets ständer.s Hr Lovån instämde med hr Björck men önskade det amendement, atttill dess en full ständig flyttning kunde ega rum, från Carolinska instituttt utexaminerade kirurgie magistrar måtte egs samma rättigheter att medicinska verksamhet utöfva, som de vid universitetet promoverade doktorerna. Hr Seiggren önskade äfven universitetets förläggande till hufvudstaden i sin helhet; men ansåg den speciella flyttningen af de praktiska fakulteterna vara balfmesyrer, som skulle skadå hela den ve tenskapliga verksämheten, hvarföre han ej kande till styrka en sådan partiell flyttning. Detta bemöttes af hr. Dahm, sota för öfrigt instämde med hr Björck, hvari hrr Lindeström, Hierta och Ödmansson, frångående sina förut uttalade meningar, nu äfven förenade sig, jemte hr Lallerstedt. ir Lindstedt yrkade. att flyttningen äfven skulle gälla den medicinska fakulteten i Lund, hvarå likväl intet afseende ansågs kunna fästas då motion derom ej vore väckt. Vid vetering, som begärdes af hr Sundvallsson, bifölls hr Björcks förslag med 29 röster mot 16. I fråga om juridiska fakultetens flyttning fattades äfven, på framställning af hr Björck, ett lika ly dande beslut, som i fråga om den medicinska. Hr Sundvallsson anmälde häremot sin reservation. ogillande ståndets beslut. Detta gaf anledning till ett litet efterspel, då hr Björck uppträdde och avmärkte de missbruk, som syntes göra sig gällande med hänseende till reseryvationsrätten, enär grundlagen egentligen ej medgaf denna rätt åt andra än de ledamöter, som ej deltagiti besluten; men ej utsträckte den derhän, att det kunde anses tillåtet att klandra ståndets fattade beslut. Hr Rydin gillade ej hr Björcks uppfattning, utan ansåg den fria yttranderätten vara fullkomligt grundlagsenlig, hvari hrr Boman och Staaff instämde, hvaremot hr Dahm förklarade sig vara af samma åsigt som hr Björck. Hr Grenander begärde att få till protokollet antecknadt, att han ej ansåge hvarken hr Björck eller hr Sundvallsson ha öfverskridit sin grundlagsenliga rätt; och sedan hr Sun dvallson förklarat, att han icke kände något sätt att välja sina uttryck så, att man på ett gillande sätt kunde uttala sitt ogillande, afslutades denna ordstrid. LÖRDAGENS AFTONPLENUM. Prosteståndet. Föredragningen åf det under föregående plena behandlade ekonomiutskottets utlåtande n:o 161, i anledning af Kongl. Maj:ts skrifvelse, med det af ko miterade afgifna underd. betänkande och förslag, angående kommunalstyrelser, fortsattes från och med 25i förordningen om komunalstyrelse i stad; och blefvo An RAR a na 3 danGtdrIinA GF sad AK