står för kollegium att i underd, framställa sina åsigter i afseende på komiterades tredje alternativ, eller det s. k. interimsförslag till ordnande af den medicinska undervisningen i riket, som komiterade med afseende på de möjliga svårigheter och oförutsedda hinder, som kunna komma att verka fördröjande på verkställigheten af ofvan anförda hufvudsakliga förslag., ansett sig böra i underd. framställa, och hvilket, enligt komiterades åsigt, lätt verkställbart, för den närPaaste framtiden, afhjelper de mest känbara och öfverklagade bristerna i den närvarande medicinska undervisningenn. Detta förslag, hvilket komitåns pluralitet framställt såsom åsyftande endast en provisorisk åtgärd, intilldess en enda medicinsk högskola i hufvudstaden kan varda inrättad, men hvilket en ledamot, professor Mesterton, anser innebära det rättaste sättet att definitivt ordna den medicinska undervisningen, hvilar, såsom i underd. anfördt är, på grundsatsen att, utan våldsam rubbning ibestående förhållanden. vinna ändamålet: en förbättrad och förenklad undervisning för läkare, genom att förena de tre nu befintliga medicinska läroverken till enig och ordnad samverkan,, dervid, uppå lätt insedda skäl, den hufvudsakligen teoretiska undervisningen i förening med den praktiska handledning, hvartill universitetsstädernas sjukvårdsanstalter lemna tillfälle, uppdrages åt de medicinska fakulteterna, och den högre fullständiga praktiska läkarebildningen komme att åligga läroverket i hufvudstaden. Kollegium erkänner, att den princip, hvarpå detta förslag är grundadt, onekligen är riktig. och att detsamma, behörigen genomfördt, alltid bör kunna lända till väsendtliga förbättringar i den medicinska undervisningen här i riket, För att afse en blott provisorisk åtgärd, är det dock nog mycket ingripande, och de med dess utförande förknippade kostnader, så väl till följd af det större antal lärare, som de större materiella hjelpmedel det kräfver. äro nog betydliga att detsarama endast på försök, eller såsom en interimsåtgörd betraktadt. för kortare tid skulle kunna tillstyrkas. Dessutom måste de nya lärareplatserna ieke blott tillsvidare, utan med fullmakter tillsättas, och deras löner alltså, lika med öfriga lärares, på ordinarie stat uppföras; på grund af hvilket allt dztta förslag, om det för öfrigt vinner nådigt afseende, otvifvelaktigt synes böra betraktas såsom en reglering af den medicinska undervisningen för en längre framtid. Under sådan förutsättning anser kollegium sig ock pligtigt, att till E. K. M:ts nådiga pröfning i underd. framställa kollegii åsigt med afseende på de bestämmelser, hvilka komiterade föreslagit för ifrågavarande reglerings genomförande, och hvilka, enligt kollegii tanke, i vissa delar fordra väsendtliga modifikationer, för att till nådigt afseende kunna förordas, Hvad alltså beträffar ifrågavarande bestämmelser (pag. 116 i det tryckta betänkandet), så och enär stadgandet i kap. 1 S 1 utgör hufvudvilkoret för förslagets verkställighet, möter ingen betänklighet att i underd. till-. styrka dess antagande. Den i 8 2 föreslagna benämningen för läroverket i Stockholm -faller sig visserligen öfver behofvet utförlig och tung, och kunde med fördel utbytas mot en kortare och lämpligare, t. ex. medico-praktiska fakulteten; — men namnet torde få anses varande af ringa eller ingen vigt, blott det rätt uttrycker läroanstaltens bestämmelse. S 3 innefattar den grund, hvarpå hela förslaget för öfrigt hvilar, och tillstyrkes följaktligen nådigt bifall dertill, äfvensom till S 4, om de trenne undervisningsverkens ställande under en gemensam öfverstyrelse, kanslersembetet, hvilken åtgärd kollegium under alla omständigheter anser vara en af de vigtigaste för tillvägabringande och upprätthållande af önskvärd enhet i undervisningen och behörig samverkan läroanstalterna emellan, hvarjemte kollegium likaledes får till nåd. bifall förorda den i nära samband härmed stående föreskriften i S 5. Hvad åter i S5 6 till och med 13 är föreglaget i afseende på den blifvande medicopraktiska akademiens särskilda styrelse och ee synes påkalla ändring och förenkling. Att hafva tvenne, på visst sätt skilda styrelser, en för undervisningsfrågor (tärarekollegiet) och en för den ekonomiska förvaltningen, med en årligen vald decanus till ordförande i den förra, och en på J:ne år vald rektor i den sednare, vore, enligt kollegii tanka, icke allenast öfverflödigt, enär detta verks ekonomiska angelägenheter alltid måste blifva af mycket enkel beskaffenhet och ringa omfattning,utan kunde ock lätt leda till förvecklingar vid ärendenas behandling. Mindre lärapligt synes det ock vara att decanus framför rector skulle föra ordet vid professorernas allmänna sammanträden i lärarekollegiet, hvilket dock utgör undervisningsverkets egentliga styrelse, hvari rector, både enligt detta ords betydelse och till följd af den längre tid, som hans befattning efter hvarje val skulle fortfara, alltid borde vara sjelfskrifven ordförande. Den på ett år fungerande decanus skulle till och med kunna umbäras, och äldste professorn under rectors frånvaro eller hinder dennes befattning bestrida; men olämpligt är det dock icke heller, att professorerna turvis, efter ålder, i sådan egenskap särskildt egna sig åt läroverkets angelägenheter, Kollegium tillåter sig derföre att i underd. föreslå följande allmänna bestämmelser för organisationen af läroverkets styrelse: a) Akademiens styrelse utgöres af samtliga professorerna, under benämning: akademiens lärarekollegium. db) Ordförande i lärokollegiam är en af dess ledamöter, på 3:ne år vald rector (måhända lämpligare inspector), och dess vice ordförande en för ett år utsedd decanus. e) Valet af rector underställes kanslerens pröfning och stadfästelse, och kan den afgående återväljas för ytterligare tre år i sender. (N. v. inspector vid Carolinska medicoehirurgiska institutet förblifver, utan föregånget val, akademiens rektor, så länge han vid profession qvarstår, eller tilldess han sj!