albldg AVP BJÖBTdUCKS ACK BBNt oe fet denna sednare försäkran ej kunnat hos stats-. utskottet vinna större förtroende än de ät byggnadschefen förut meddelade uppgifter och beräkningar, bör lätt inses, helst byggnadschefen numera förklarat, att ingenting varit för honom lättare än att redan uti 1856 års förslag — som dock uppgafs vara grundadt på de högsta möjliga beräkningar — öka kostnadssumman med det belopp at 300,000 rår, som nu yppat sig såsom en brist deruti; och bar utskottet, i betraktande af nu anförda förhållanden, funnit det vara nödvändigt attlåta anställa den ytterligare granskning och utredning angående ifrågavarande kostnadsberäkningar, som innefattas uti de här ofvan meddelade handlingarne. Vidkommande nu resultatet af denna granskning för den föregående tiden, så har väl öfzerimtendentsembetet, i likhet med de embetets tjenstemän, åt hvilka den förberedande handläggningen af denna fråga varit anförtrodd, ansett de anmärkta afvikelserna från den--först. uppgjorda planen vara nöjaktigt förklarade genom byggnadschefens uppgift, att dessa afvikelser tillkommit på grund a! högstsalig H. M. korungens befallning; men om ock byggnadschefen kan derigenom skydda sig från lagligt ansvar för den af denna orsak föranledda tillökning i kostnaderna, här likväl utskottet, efter tagen känneåom om det sätt, hvarpå denna fråga blifvit alltifrån less början behandlad, ej kunnat finna annat in att den nuvarande byggnadschefen ensam gifvit anledning till de kostsamma törändringar, som efter hand vidtagits i den ursprungliga byggnadsplanen och att han således, om äfven regeringens godkännande å en del af dessa förändringar kunnat af honom utverka, måste anses moraliskt ansvarig för det sätt, hvarpå byggnadsföretaget i sin helhet blifvit bedrifvet. Till stöd för detta omdöme får atskottet hufvudsakligen åberopa dels K. M:ts nådiga bref till komiterade för nationalmuseibyggnadens utförande af den 13Dec.-1849 och delschefens för ecklesiastikdepartementet till dåvarande majoren Kleen d. 12 Okt. 1850 aflåtna skrifvelse, hvilka handlingar utskottet ansett sig böra här meddela. I Enligt hvad dessa handlingar utvisa, hade således Kongl. Maj:t först genom 1849 års kongl. bref antagit och godkänt den af komiterade. — med åtskilliga inskränkningar uti de af Stöler författade ritningarne — uppgjorda byggnadsplan, upptagande ett kostnadsbelopp af 529,927 1dr 18 sk. bko, men derefter, i följd af majoren Kleens framställning, föranlåtits att genom beslutet i Oktober 1850 anbefalla byggnadens utförande enligt samma ritningar i deras helhet, och detta på den grund att sistnämnda byggnadssätt genom vissa förändringar i inredningen m. m. skulle medföra betydlig besparirg, så att hela byggnaden, ehuru vidsträcktare, ändock, enligt majoren Kleens uppgift, skulle kunna fullbordas i det närmaste för den af rikets ständer anslagna summa, 500.000 rdr bko.: De beräkningar, som nu blifvit af generalmajoren af Kleen framlagda, angifva emellertid, att kostnaden för denna byggnad ej kommer att understiga 1,730,000 rdr rmt; och om än den ansenliga skilnaden mellan dessa beloppi viss mån förklaras genom ökade pris å materialier och arbete, så kan dock detta gälla blott till en del; men i öfrigt finnes härför icke någon annan förklaringsgrund än. de af byggnadschefen efter år 1850-vidtagna förändringar i den då fastställda byggnadsplanen, likasom det dyrbarare byggnadssätt, som blifvit användt. Utskottet vill väl ej betvifla byggnadschefens uppgift, att vissa af de anmärkta afvikelserna från de godkända ritningarne tillkommit på Kongl. Maj:ts befallning; — men då emellertid utskottet, vid efterfrågan i kongl. ecklesiastikdepartementet, ej kunnaterfara, att något kongl. bref med föreskrift om sådan ändring blifvit till byggnadschefen aflåtet, måste utskottet, till dess ett motsatt förhål1. lande blifvit ådagalagdt, antaga att byggnads1 chefen lyckats utverka H. M. konungens godi kännande af de vidtagna förändringarne, utan att ärendet i behörig ordning blifvit inför) Kongl. Maj:t i statsrådet föredraget. Å Beträffande åter beskaffenheten af byggnadsarbetet får utskottet erinra, hurusom öfverintendentsembetets omförmälda tjenstemän anmärkt, att byggnaden blifvit i flera hänseenden utförd på ett utan tvifvel prydligare och fullkomligare, men äfven kostsammare sätt än från början varit tillämnadt, såsom exempel hvarpå anfördes dels byggnadens bekläd-j. nad med kalksten, dels kolonnernas och dörromfattningarnes utförande i utländsk marmor. i stället för jern eller inhemsk huggen sten. golfläggning af ek i stället för furu os 8. Vv. Härpå har byggnadschefen hufvudsakligen icke haft annat att genmäla, än att det öfverintendentsembetets kostnadsförslag, som besigtningsmännen afsett, icke skulle hafva blifvit af Kongl. Maj:t gilladt och sålunda ej varit förl: byggnadschefen bindande. Utskottet har emellertid redan upplyst om anledningen, hvarföre nyssnämnda förslag ej blef af Kongl. Maj:t gilladt, hemligen att detsamma ansågs medföra alltför betydliga kostnader, samt att Kongl. Maj:t deremot, för att vinna åsyftad besparing, hufvudsakligen godkänt det af komiterade uppgjorda alternativa förslag, som föga öfversteg den af rikets ständer beviljade anslagssumma. Byggnadschefens åberopande af den uteblifna stadfästelsen å det förra förslaset, till stöd för de af honom vidtagna förindringar i byggnadssättet, framstår först bärigenom) i sin rätta dager; -— och är det utom allt otvifvel att den uppkomna tillökningen i kostnaderna för nationalmuseibyggnaden, till en väsendtlig del härrört af det dyrbarare byggnadssätt, som — i strid emot de godkända kostnads:örslagen och tvärtemot Kongl. Maj:ts föreskrift, att utgifterna borde inskränkas inom de af rikets ständer anslagna tillsångarne — byggnadschefen egenmäktigt tilllåtit sig att använda. . De nu anmärkta åtgärderna har emellertid byggnadschefen velat försvara, bland annat dermed, att de varit nödvändiga, på det byggnaden måtte i avrlkitektaniskt hänteende hlifva