MIL UC JOTUCIAT RUJUVURSLURER IRCUJOT fOT Et universitet yttrar samme talare: Under det att upprättandet af ett universitet i en hufvudstad sålunda icke medför olägenheter, härflyta deraf tvärtom för universitetet betydliga fördelar. Den studerande ungdomen finner der, från vetenskaplig synpunkt, talrika källor och Hjelpmedel, som man icke i andra städer påträffar och om hvilka jag icke behöfver påminna, efter den öfvertygande framställning, som vår president gifvit. Talaren uppräknar derefter de utmärkelser i statens, vetenskapens och litteraturens tjenst, som f. d. studerande vid Brisseler-univcrsitetet vunnit; hvarpå han påpekar den vigt detta universitet haft och-har-för landets nationella utvecklingioch oberoende. Denna framställning bar i mycket en så träffande tillämplighet på svenska förhållanden, att vi icke kunna underlåta att i sammandrag återgifva densamma. å i Om Belgien, säger talaren, skall emot en öfvermäktig grannstat bevara sin sjelfständighet, måste 3:ne vilkor uppfyllas. För det första måste konstitutionen förblifva en sanning för alla och aldrig begagnas i ett partis eller kotteris tjenst; då skola alla belgier, belåtna med sin ställning, hvarken önska en förändring i styrelse eller hafva intresse uti en förändring, som skulle beröfva dem en del af deras nuvarande rättigheter. i Vidare måste de lokala intressena så uppgå i det allmänna, att Belgien kan för utlandet framställa ett homogent folk, fullkomligt tillgifvet sitt oberoende, och ett folk, som skulle bringa dem olösliga svårigheter, hvilka ville försöka att eröfra det eller genom en tvungen förening tillintetgöra dess nationalitet. Slutligen och framför allt är nödigt att hufvudstaden så omfattar alla belgiska intressen, mot alla eventualiteter uppställer en sådan sammanslutning, en sådan helhet (ensemble) och utgör ett sådant uttryck af landets behof; alt den tjenar till oöfvervinneligt hinder för hvarje äregirigt anspråk. Hufvudstaden ensam, i det den fostrar och fortplantar idgerna om nationalitet och oberoende, och i det den gifver Belgien denna enhet, som för en na: tion är ett vilkor för individuel tillvaro, hufvudstaden, ställd Kelt och hållet öfver lokaliteternas och partiernas inflytanden, skall vara palladiet för 1830 års institutioner. Försök att utplåna Brissel från Belgiens karta, eller, hvad som kommer på ett ut, att reducera den till en vanlig stad, och ni skall lätta vägen för landets delning eller ihförlifning. Höj, tvärtom, Brissel till rangen af en hufvudstad; se till att det icke kan nedstiga till en! sekundär stads ställning, gruppera i och omkring det alla nationella intressen, och ni skall rädda det, och med Briässel hela landet, från faran att uppslukas af en främmande makt: a Styrelsen hår någon gång visat sig inse denna sanning. Deraf den vigt, som hon ny: ligen fästat vid förökandet af hufvudstadenå inflytande och glans; deraf inrättandet af kongl, biblioteket, grundandet af nya musåer, upp? rättandet af militärskolan och utarbetandet al förslag af allehanda natur, som snart skola utföras. ; Säkerligen skulle, om man endast lyssnat till det allmännas intresse, Brässel äfven varit säte för ett stort nationaluniversitet. Detta fram: lyser tydligen ur den diskussion, som år 1885 egde rum rörande lagen angående den högre undervisningen. Emedan politiken, sadå mr Rogier, då endast representant (nu minister), emedan politiken nödvändigt skall inblandasi denna debatt, vilja vi fråga, om det med en god politik och med den belgiska nationalitetens intresse icke skulle vara att föredraga att hafva ett centralt universitet i stället för två, ett wallonskt och ett flamändskt? Är det icke att föredraga att i ett enda samfund förena de olika medlemmarne afett Jand, i stället för att uppehålla och beständiggöra söndringen. Ett politiskt samhälle blir icke nation utan i den män det har en nationel själ, och ända hittills har, vi böra erkänna det, denna själ saknats oss. Hvad styrelsen icke gjort, det har den frisinnade opinionen åstadkommit; och lika med de flesta andra bufvudstäder, är Brissel i åtnjutande af ett universitet, der ungdomen från alla delar af riket får insupa den nationalanda, som herrskar i denna stad. Om den ömsesidiga mytta hufvudstaden och universitetet gifva hvarandra yttrade för öfrigt presidenten, mr de Brouckere: Kommunen hår gjort uppoffringar för universitetet, den fortfar att gifva det understöd; men till och med i materielt hänseende hålles det skadeslöst för sitt bistånd. Åttatio unga män från Brässel äro, för beständigt, befriade från att för sina studier lemna denna stad, under det att tvärtom mer än 300 ynglingar komma att ibland oss fullända sina vetenskapliga studier. Vi göra således, å ena sidan, en besparing af 50.000 franes, och å andra sidan tillfyta hvarje år 3 a 400,000 franes hufvudstaden. Dessa siffror kunde vara tillräckliga att göra 1834 års verk oförgätligt, och likväl är det icke med siffror man kan mäta vigten af denna institution. En förening af män, som befinna sig å vetenskapens höjder, en lågande härd för det ljus, som strålar öfver Brissel, är universitetet en oundgänglig fyllnad för all den rikedom, som hufvudstaden innesluter; det väcker och lifvar en del, det höjer och stärker andra. En förpost för den liberala opinionen, förstår det att göra öfverlägsenheten af vår politiska organisasion gällande, när andra bemöda sig att misskänna densamma; ett barn af friheten, förnekar det icke sin moder, det älskar henne och lärer andra att älska henne. För ett fjerdedels århundrade sedan emottog, Brissel med bifall det verk, som en förening af fosterländskt sinnade medborgare mödosamt tillvägabragte; det är i dag stolt öfver den uppmuntran det då skänkte detta verk, lyckligt öfver en seger öfver förväntan och för framtiden tryggt. Kommunalrå tet delar helt och hållet dessa känslor; än mera, det gifver derpå ett lysande haviot doettininrader ott taomnet värdigt Met BL RETA PU TA AD RR EA VR I BER RE ARA PS TT PEPE TN