sin opartiskhet och kan han på det sättet vinna förtroende? Vid meranämnde tillfälle yttrade jag, atten man på ena sidan om fjellen måste ock vara en man: på den andra; Hvad jag såsom en man yttrat på den ena sidan om fjellen, dervid står jag såsom en man äfven på den andra sidan. Men jag kan ej låta ord, som jag!ej erkänner för mina, opåtaldt läggas mig i munnen, äfven om jag hotas af fortsättning i det påbegynta anfallet. Jag har sagt mitt ord. Det må gälla hvad det kan. Jag bar intet mer att tillägga. G. W. Gumelius. Vattontaxan. Till Redaktionen af Aftonbladet. Den vattentaxa för Stockholms vattenledning: hvilken öfverstyrelsen för vattenledningen uppgjort att gälla tills vidare, såsom det välbetänkt beter, torde väl förtjena att offentligen något omtalas, så mycket mer, som mången; som ej så noga gjort sig reda för dess orimliga fordringar, lätt kan komma att ångra sin lust efter öfverstyrelsens dyra vatten. Det första, som faller granskaren i ögonen vid denna taxas läsning, är den mängd olika beräkningar och afgifter, som styrelsen fastställt, och det konstlade i Hela täxan. Sålunda betalas för hvarje rum, som har eldstad, eller hvarje lokal, som kan fill rum hänföras, 2 rdr 60 öre pr år. Då vattnet mätes, betalas utom hyra för mätare ochofvannämnde afgift för hvarje rum, 15 öre för dag och 4 öre för hundra, kannor vatten. För rännstens sköljning betalas med 20 öre för hvarje löpande fot, och för gårds och gatas sköljning 40 öre för 100 qvadratfot. (Skall särskildt betalas för rännsten, fastän gatan sköljes?). För att efterse buru med denna taxa förhåller sig, låtom oss antaga ett ordinärt hus, om 50 rum (jemte kök 0. s. v.) med 100 fot rännsten, vid 16 fots bred gata, till exempel, och för detta hus beräkna vatten efter denna taxa. För 50 rum å 2 rär 60 öre betalas 130 rär. Dessa skola således af husegaren betalas, det må pu användas vatten i ett eller alla rum. I ju flera lokaler vattnet användes, ju billigare måste det således bli i proportion. Vi antaga huset bafva 4 våningar (jemte bottenvåningen). En fullständig vattenledning i ett sådant hus, synnerligen som den oftast måste ledas upp på minst 2 ställen; -kans ej gerna beräknas till mindre kostnadssumma än 2000 rdr. Ränta och slitage torde ej. kunna upptagas till mindre än 10 4 på en sådan anläggning. Räntan vore då 200 rdr, och hela kostnaden om året för vatien till husbehof ginge således till 330 rdr. Frågar man sig huruvida ej vatten skulle fås för billigare pris på annat sätt, på vanligt sätt, så kommer man till följande siffror: 1 tunna vatten, hållande cirka 100 k:nor, kostar i medeltal: 50 öre i hemkörning. (Ins.,som bor omkring 1500 fot från närmaste vattenställe, betalar 35 öre för tunnan). För 330 rdr erhållas då 660 tunnor eller öfver 60,000 k:nor vatten hemkörda. Fördeladt på årets dagar gör detta omkring 166 k:nor om dagen eller långt mer än hvad till husbehof i dylika hus vanligen förbrukas. Häraf synes att det vatten, man från vattenledningen kan få, icke allenast blir lika dyrt. utan långt dyrare än man kan få det för på det gamla sättet. Ändamålet med vattenledningen lärer dock hafva varit att anskaffa billigt d. v. s. rikligt vatten. Att anlögga en vattenledning i den mening att göra samma sorts vatten dyrare vore ju en absurditet, men så tycker icke den värda vattenledningsöfverstyrelsen. Vill man nu anse huset innehålla stall och man således äfven måste betala för hästar och vagnar, ehuru man såsom egare af häst och kärra får vattnet uppkördt för en obetyglighet. så blir förhållandet ännu sämre. För samma bus, som ofvan antogs till exempel, jemte 2 hästar, 1 vagn och 2 två-bju!ade åkdon, blefve afgiften 341 rdr. Det torde således tillåtas det påståendet, ått det under ruvarande förhållanden vore en dårs skap att vända sig till vattenledningen för att få vatten till. husbehof. Primo: derföre ått vattnet sålunda blir dyrare; secundo: derföre att det obebäg och den kostnad, för hvilka husegaren utsätter sig genom ledningarne till. och inom huset; alldeles icke motsvaras af lika stora fördelar, synnerligen innan man sett huru sådana ledningar här utföras och hvad skada de kunna åstadkomma i huset. Man ihågkomme ätt gasledning och vattenledning ej öro jemförliga i annat än att till båda användas rör. Bärighet, täthet, läckning o.s.v. äro hos dessa olika ledningar så olika och kunna bafva så olika resultater, att de på intet vis få förvexlas; allra minst i afseende på anläggningekostnaden; 3:o: vet man ännu icke huruvida öfverstyrelsen, äfven efter sin höga taxa, kän leverera vatten under kallaste årstiden. För nusbehofvets fyllande-.blir. vattenledningeh, tvärtemot sitt ändamål, således föga inbjudande. Låtom oss nu tillse huru det förhåller sig med vattenpriset för imdustriella behof. Då efter hvad ofvan synes få, om ens någon förståndig, industriidkare kan vilja påkosta en så dyrbar anläggning i hela huset för att likväl fåbetala vattnet dyrare, så skulle han blott begagna vatten i och för sin rörelse från vattenledningen. Förhållandet blir då. att han enligt taxan, utom hyra för mätare, måste erlägga 2 rdt 60 öre för hvarje rum (jemte kök o. s. v.) i huset samt dessutom 15 öre pr dag och ytterligare A öre för huhdra kir vatten. För en daglig förbrukning åf 100 kannor vatten i samma hus, som vi ofvan tagit till exempel och med 300 arbetsdagår ;m året blefve afgifterna som följer: 1 För 50 rum Detta gör omkring 62 öre för 100 k:r ellbi 12 öre mer än det pris, hvarför man i mb deltal kan få vatten hemkördt. Således för at: ha äran af att begagna ledt vatten skulle mar pålägga sin rörelse minst 36 rdr om året må in skvanlnidietor! vu ttenledriing. id,