J tenglas, hvaraf helt litet erfordras, antaga en utomordentlig hårdhet och ogenomtränglighet. Torfpapp. Af d:r ARTUS. Förf. berättar (i sin Vierteljahrsschrift fir technische Chemie), att han under vistandet i Ryssland för anläggning af en takpappersfabrik försökte, bland andra surrogater för den der alltför dyra lumpen, äfven trådig bränntorf, och fann detta råämne fullkomligen användbart icke blott till takpapp, utan, efter vid återkomsten till Tyskland fortsatta försök, äfven till. hvitt papp och till papper. Till takpapp behöfs ej annan åtgärd med torfven, än att genom tröskning med slagor och sköljning afsöndra torftrådarne från torfvens pulverformiga beståndsdelar. Till hvitt papp och till papper måste den afsöndrade trådtorfven renas i kaustik lut, till ulmin: aflägsnande; derefter i utspädd svafvelsyra, till bortskaffande af jernoxid och ammoniak, och slutligen blekas i chlor. En centner trädtorf, tor. ad och vägd efter första urtröskningen, gaf 20 I fina, till papperstiliverkning tjenliga trådar och 60 gröfre, men brukbara till sämre papper. — Artus föreslår att grofrensa trådtorfycn der den upptages, och der inpacka den för att, likt lump, sändas till pappersbruken. Kolossala fotografier. Af M. WOODWARD. 1 MoiGnos Cosmos för den 22 sistl. Januari finnes en af Woodward härtill uppfunnen apparat afbildad, under namn af Chambre solaire; den kan förskrifvas ifrån. Paris under detta namn. Vi skola likväl försöka att, såvidt det kan ske utan ritning, beskrifva denna vigtiga uppfinning, med hvars tillhjelp man kan af. en liten negativ bild taga kopior i naturlig eller till och med kolossal storlek; hvilka ändå blifva noggranna till öfverraskning. . I stället för den: matta glasskifvan i en fotografisk kamera insättes en plankonvex lins med den kullriga sidan inåt kameran och den plana utåt, och i afseende på fokaldistansen så anordnad, att den ljuskäggla den kastar, efter utifrån mottagna paralella strålar, faller med sin spets på kamerans objektivlins, eller något litet innanför den, och förstoras åter af objektivet vid utgåendet ur kameran. I kamerans midt, eller ungefär der ljuskägglans första tredjedel befinnes, insättes glasskifvan med negativbilden, så att ljuskägglan går midt igenom den; denna skifva bör för öfrigt kunna flyttas närmare utåt eller inåt, i riktningen af ljuskägglans kärnlinie, efter hvad man finner lämpligt för ändamålet. Kamerans objektiv riktas på en vägg eller stor skärm, som är försedd med ett fotografiskt papper, till den förstorande bildens emottagande, och hela anstalten anordnas i ett mörkt. rum, utan annan öppning än en glugg, son fylles med kameran. I rummet utanför anbringas en planspegel, hvarmed solskenet kan uppfångas och kastås vinkelrätt emot den plankonvexa linsens utåt vända plana sida. Kameran förvandlas på sådant sätt egentligen till ett solarmikroskop; och det är den af detta förstorade lilla bilden, som uppfångas på det fotografiska papperet och sedan fixeras på vanligt sätt. Ezploderande gasledningsrör af koppar. J. Torrey i Newyork har anmärkt att lysgas, ledd igenom kopparrör, bildar inuti dem en exploderande fällning. En arbetare, som skulle borttaga några sådana rör, blåste genom ett af dem, för att utröna om det var täppt; en häftig explosion uppkom härvid. och mannen blef så skadad i ansigtet, att han dog några timmär efteråt... Det explosiva ämnet är en svart skorpa, som, varsamt sönderrifven, ger ettrödt pulver, och. tycks -vara den af en tysk kemist, professor Böttger, uppptäckta kopparkolhydruren, hvari kolväte spelar samma rfol som cyan i ändra exploderande ämnen. — Man har i anledning häraf upphört att leda lysgas igenom kopparrör, och begagnar uteslutande rör af jern eller bly, med hvilka metaller lysgasen icke bildar den ofvannämnda farliga föreningen. — Försilfring oob förgyllning af silke, bomull och ull. Till fabrikation af tyger med mönster eller prydnader i gald eller silfver har man hittills användt guldeller silfvertråd, hvilket hade den olägenheten att de å ena sidan gjorde tygerna stela och tunga, och å andra sidan endast kunde användas som väft. Fr. Burot har i England fått en metod patenterad för att försilfra och förgylla silke och annat garn, hvilket således äfven kan användas till varp. Metoden består deri att garnet i spändt läge ordnas och indoppås i en lösning af salpetersyrad silfveroxid, som man så längelförsatt med ammoniak tills den bildade fällningen åter löst sig. Efter ett par timmars tid torkas garnet och utsättes för en ström ren vätgas. Garnet är nu försilfradt och kan derföre på vanligt sätt galvaniskt förgyllas.