mindre dimensioner, än ryktet åt den gifvit. Sundsvall den 25 Aug. I går voro till stadens rådhusrätt instämda tvenne gifta qvinspersoner, åtalade för det lyckligtvis sällsynta brottet att hafva slagit. den ena sin moder och den andra sin fader. Den förra undkom dock ansvaret på det sättet, att en hennes väninna framträdde och påtog sig att hafvs gifvit det slag, för hvilket-dottern var anklagad; den sednares affär återlemnades tills vidare oafgjord, emedan målseganden, nemligen den blesserade fadern, var ute på en lotsresa. Den beskedliga väninnan fälldes till 1 rdr böter för det tillfogade blodvitet å tinningen. LANDSORTS-NYHETER Umeå den 25 Aug. Den 153 dennes utgick från Gumbodaholmarne ett hrr Palm på Stenforss tillhörigt nybygdt fartyg om cirkå 220 läster, hvilket kallades Cecilia, kommer att tacklas såsom skepp och erhåller till befälhafvare kapten E:-Anstrin: esn—— —— Telegrafunderrättelser. Hainburg de 30 Aug.; kl. 9; 7 ot f.m, Genua den 29:06: Ealigt underrättelser från Neapel af den 27:de hade de neapoiitanska generalernä, Vid ett dem emellan håliet sämmalträde, med indantag af general Bösco; öustäminigt beshitat fåda konungen att temna hufvullstaden. I 2 Ihsurgenterna i Basilicata marschera mot Såleruo: Franska sändebudet i Neapel baron Brenier forärar: nu: upprättelse för det mothonom föröfvade! väldet. ; i I Paris går ett rykte, att konungen i Neapel verkligen afrest från sin hufvudstad. SE sad BLANDADE ÄMNEN. —-Lefnadssättet under förra århundradet. Man klagar: så ofta öfver vår tids jägtande efter för ströelser och . slöseri, att..man vore frestad:tro, att man ej vetat af något dylikt förr. Förhållandet är emellertid ej sådant; i fordna tider använde man sin förmögenhet till yppighet i andra riktningar än mu och i: det helä taget på ett vida smaklösare sätt. Slöseriet var säkerligen icke så obetydligt större då, åtminstone bland de-klasser, som-egde förmögenhet, men denna var då mera. ojemnt fördelad än nu. Hofhållningen. var. t. ex. den tiden långt mera 1y sande. Förr i verlden — berättar Mardix — bega! sigen Kunglig dansk prinsessa ut på promenadvanligen med:tre vagnär; hvardera med sex;hästar, en med -höfmarskalken och kammarjunkaren;-en. med prinsessan sjelf..och hofmästarinnan, en-medsde öfriga hofdamerna, När det. kungliga herrskapet begaf sig ut på Köpenhamns gator, gick ett visst antal lakejer, allt efter den kongl. personens rang, mec dragda svärd framför vagnen, för drottningarne dessutom heidukar vidysidan af: vagnen, ochsefter densamma en afdelting lifgarde till häst. På Christian den sjettes tid: var det brukligt att, då konungen var på slottet, gå med blottadt hufvud öfver borggården. Ännu på Fredrik den femtes och början af Christian den sjundes tid tillkännagafs det med pukör och trumpeter på borggården, när kotungen gick till bords. En länsgrefve eller personer af samma rang visade sig sällån i vägn annat än med ett spann al sex hästar. En mängd tjenstfolk måste hållas, två betjenter bakpå vagnen, en löpare framför. Nystatsdrägt (en statsdrägt var då någonting helt annat är vår tids frackar) anskaffades till hvarje födelsedag inom den kungliga familjen. Til och med förborgerliga embetsmän af någorlunda hög rang voro sammetskläder om vintern och sidendrägt om sommaren ej sällsynta. En familj, som nu består sig en tjenstepiga, måste då ha två samt en tjenare eller åtminstone gosse, som vanligen fick anställning vid det departement; der hans husbonde tjenade. Informator hölls åt barnen samt, om det var möjligt, dessutom en frangaise, hushållerska, bokhållare, hästar och vagn med -kusk, omr dem också endast begagnades att åka i kyrkan med, samt stundom äfven husdräng. Ett helt hus beboddes ofta af en familj ensam. Till bröllop måste alla, med hvilka man stod i någon närmäre beröring, bjudas ochundfägnas. Vid -begrafningar måste hos förnämt folk.ett rum beklädas med svart, eller åtminstone svarta gardiner uppsättas för fönstren; -Tjenstefolket fick sorgkläder, och tidens.tänkesätt tilläto då mycket mindre: än nu att afvika från. det allmänna-bruket; — Natten till den 23 dönnes bortstals ur Nötre-Damekyrkan i Paris största delen af de i sakristiän förvarade dyrbarheterna, såsom vaser, kors och dylikt. Det hade lyckats tjufvarne att från en byggnadsställning, som blifvit upprest utanför katedralen, inkomma i kyrkan. På morgonen upptäcktes stölden, men trots alla efterspaningar har man ännu ej lyckats komma tjufvarne på spåren. Deremot fann man en del af de stulna sakerna, bland annat en stor Kristusbild, i Seinen. Sannolikt hade tjufvarne ditkastat dem, för att vid tillfälle åter fiska upp dem: Man är för närvarände sysselsatt med ytterligare eftersökning i Seinen. En 1 slaget vid Solferino svårt sårat fransk.. kapten: fördes till;Brescia, der ena benet amputerades -på honom. :Enm-aktningsvärd familj i nämnde -stad tog den dödssjuke krigåren till-sig, och dottern i huset vårdade honom med den ömmaste omsorg. . Den sjuke och hans vårdarinna förälskade sig i hvarandra, såsom tusentals. gånger förut händt i dylika fall; men flickan var. ej rik. och: ej heller officeren, som till på köpet: var. blifven en krympling: Konung Victor Emanuel. fick. kännedom om; förhållandet .och skänkte bruden en hemgift-samt utfäste åt brudgummen en -pension, till-dess..han kunde erhålls någon passande anställning, .Denna-anekdot har der förtjenstens, säger Monitören,.som-berättar den,ati Fara sann. och förut icke tryckt. —-Montrenil--vid -Paris-sysselsätter sig uteslutandermedepersikoodling, och detta år ha träden gifvit så rikligt med-frukt; att. detsöfvergår all-för väntan. Montreuil,lemnar isår ensamt: de 100;000 kilor, persikor, som Paris! årligemi medeltal! konsumerar.dRättelse: På 2:a sidans 5:e spalt i gårdagsbladet står i no tisen om Livingstones resa: :kontingenten i st.f. kontinenten. .A rm -HANDELS-UNDERRÄTTELSER Vexzolkarser. LONDON den 24 Augusti. 112167. 11. 16!V, 11.14. 41. 143, 20, 35... .20.. 3714, . 25. 15. 25. h Amsterdam 3 md. .. Paris 3 md...