Några upplysningar rörande bergshandteringen i Norrbotten. Till Redaktionen af Aftonbladet. Då allmänhetens uppmärksamhet blifvit genom flerfaldiga tidningsartiklar riktad åt det nordligaste af Sverges landskaper, torde följande, ur någorlunda tillförlitliga källor hemtade upplysningar äfven vara af intresse. Afgifvandet af dessa upplysningar har emellertid närmast blifvit framkalladt af.de under signaturen N. i n:r 140 af tidningen Aftonbladet införda betraktelser: om svenska bergens rikedomar. Dessa Pbetraktelser? anser undertecknad sig icke i öfrigt behöfva granska, då troligen de äro få, som kunna göra sig redaför betydelsen af ?betraktarens? klägorop.. Ett förnimmes dock klart, hemligen att herr: N. varit en af de trenne friska: viljor, som i Stockholm ingått förbund att med förenade krafter öfveitaga bearbetandet af. Norrbottens malmrikedomar och på sådant sätt bidraga till att göra äfven denna ort till en civiliserad landsända. Enligt herr N:s berättelse kommo dock de tre bolagsmännen till målet en timma för sent. De uppehöllo sig för länge på vägen, och utländningar hade emellertid hunnit tillegna sig den egendom, hvartill de unga svenskarne väl borde haft förstfödslorätt. Denna otur får man väl med rätta tillskrifva endast den medfödda nationella dåsigheten?. Ingen undrar således på den rättvisa harmen öfver missödet, men troligen tänker mången, att det var Norrbottens goda genius, som-hellre öfverlemnade malmbrytningen å dess fjellar åt ?myndiga? utländningar: än åt ömyndiga — äfven svenskar. Märkligast bland Norrbottens läns kända RÅ igheter af ädlare slag äro följaner: 1:0). Nasafjells silfvermalmfält, beläget i Piteå Lappmark på riksgränsen och delvis betäckt af evig snö. Denna malmtillgång upptäcktes 1635 och belades med arbete 1637 för kronans räkning, då smälthytta äfven byggdes vid Silbojock ofvan -sjön Hornavån, ser vid den tiden skog ännu förefanns, eburu af ringa växtlighet. Enär verket likväl icke lemnade afkastning, öfverlemnades detredan 1637 till Piteå -borgerskäp, som dref det till år 1659; då under kriggt norrmännen uppbrände och förstörde dessa anläggningar. Ar 1660 skedde dock efter regeringens befallning undersökning. om möjligheten af detta silfververks EAT RN ETS DE STA ATEIST ETT SETT ET FOLKIA PTE 2 OAS