daterad Head Quarters, San Jacinto, Maj! 1836), hvaraf, jag har, ett frågment, finna: följande påtagliga svenskanamn: Voluntecrs Company B, Privat, Lind. : 2:d Regimen Texian Volunteers. Private W. E. Hallmask (Hållmark?j. Fourtk Company; (Captain. James Galsaspy ) W:m. Peterson.) Uncle -Foeerinrade sig sockså en svensk ,Dars Lilstein från Göteborg; hvilken kom till Texas med de första trehundrade,, ömkring 1823... Lilstein dog-1831. Vid-ett tillfälle kallade Uncle Joe sin bror Sämuels, men rättade det till Jaen Petter Lundqvist, som han mindes vär hans famn. Att detta icke är, som någon kunde invänsdaymen. halftimmas. skämtn, intygar jag; utan ro älla uppgifterna härutig så vidt jag möjligen kan sjelf veta, fullkomligt sanninggenliga. Derom kan hvem som behagar vidare öfvertyga sig genom brefvexling med John Smith, an-old native, of--Sweden, Matagorda County, Måtagorda P. O. Texas, eller med undertecknad, Austin, Texas, Juni 1860. Svante Palm. ) Att.stafningen i denna mönsterrulla är felaktig. visar bland anmnatdetta namn. Kaptenen hette Galäspie. Jag kände honom. Han dog för omkring 9 år sedan. Katekesntanläsningen. Hvad ekoromiutskottets förslag rörande katekesutanläsningen innebär, har ett stånd ej velat förstå oh en del enskilda personer ej förmått begripa, såsom man finner af en insändares artikel i gårdagens Aftonblad. Man talar om orimligheten att vilja förbjuda, menniskor att lära katekesencutantill, men finnes väl utskottets förslag något sådant förbud? Nej; icke ett ord derom: Utskottet har blott velat stäfja det ofog, som drifvits med utanläsningen, såsom Vore den häfvudsak i fråga om XSristefidomsundervisningen, Jå utskottet velat hafva bestämdt hvad som bör läras utantill, sedan barnet genom muntlig undervisning tått någon kännedom om innehållet. ; När nu detta rör blifvit inskränkt till Luthers lilla katekes, så måste ju deraf följa, att. ingen kan af vederbörande vingas att i minnet inplugga hvad derutöfver går, dlraminst utan att förut hafva inhemtat innehållet. Men, säga reservanterna, det fanns ju förut ingen iag för någon utanläsning ens af lilla katekesen. visserligen, men det fånns en praxis,, införd genom prestlägar, stiftade på prestmöten och enskildt inom församlingarne. Uttrycket för denna lag fanns ej blott i--husförhörsboken, utan ock i prestattesterna, som. omfattade utanläsningen af. alla förklaringens hufvudstycken, och ve den, som icke kunde ur minnet upprabla hela lexan: Han ansågs icke allenast sakna nödig kristendom, utan kunde befara att förnekas nattvardsgång; vittnesgildhet, äktenskaps ingående mv m.: Under: den flytande utanlexan kunde å andra sidan få dölja sig den djupaste okunnighet och de ofvaste villomeniögar, utan att man behöfde befara någon svår påföljd deraf. Märkligt är, att man velat förkasta utskottets vilkor för utanläsningens åläggande, att nemligen muntlig undervisning rörande inpnebållet bör föregå, då detta vilkor är-bhemtadt från den erinran, som hittills stått framföre i vår katekes. Fadren, modren, skolläraren! böra-ej få befatta sig med någon muntlig förkläring; tta blott inplugga utanläsning; säga utanläsningens värmaste dyrkare. Men är väl blott till presten sagdt: Du skall inskärpa lagen hos dina barn och derom tala? Bör ej Hvar och en, som befättar sig med barnaundervisning, hafva så mycket kristendomskunskap, att han enfaldeligen kan göra reda för katekesens innehåll? Bör någon skollärare tålas, som ej: i första rummet har den. insigten och förmågan att den åt barnet meddela? Att förklaringen af Luthers katekes bör begagnas såsom håndledning har man tyckt vara för litet, och man har velat vrida det derhän, som skulle utskottet blott hafva afsett den såsom Handledning för läaren. Men hvad hindrar att äfven barnet får lära förklaringen, att byar och en begagnar den till led. ning. vid studiet af Luthers. katekes? Slutligen har man klandrat, att utskottet hemställt, att K. M:t räcktes vidtaga lämpliga åtgärder för erhållande.af :n-för: omförmälda syfte lämpad: katekesförklaring,. Man tycker detta vara onödigt, då man nu länge irbbtat med eu ny katekesförklaring. Men man bör vifva akt deruppå; att utsköttets förslag är grundadt vå tre stånds. (icke presteståndets) meniög om benofvet af utanläsningens inskränkning, att dessa tre stånd icke fått någon del af Hvad presteståndet och somiterade vidgjort i katekesfrågan, samt att hemställan icke förnekar möjligheten af att det katekesörslag kan blifva lämpligt, hvarmed komiterade. och oresteståndet i så rumdelig tid sysselsatt sig. Den utskettets betävkande vidfogade reservationen ir endast i det hänseende märklig, att den innebär n protest deremot att utskottets majoritet ställt sig ;tundlagen till efterrättelse; då utskottet; med frånrädande af sin meningi förra betänkandet, nuställle sig till efterrättelse tre stånds tydligt uttalade neningar, för att deff ssammanjerhka, då utskottet cke vidare kunde göra afseende på presteståndets örkastande af. motionerna, än att det utmönstråde ;rkandet från ett annat stånd på förbud mot utanäsning af katekes-förklaringen. Ledamot of ekonomiutskottet. (Insändt.)