må! vidtaga åtgärder för: erhållande af en för omförmälda syfte lämpad katekes. ; Sedan detta förslag var uppläst, begärde jag ot det, och först i ett muntligt yttrande tillkännagaf min åsigt vara, att mån icke borde med onödigå skrifvelser besvära K. M:t och att denna skrifvelsk var Önödig sådant förslaget var nppstäldt, derförd, att allt Hvad deruti innehålles redan finnes. — Ant ående 1:sta mom. är nemligen redan nu föreskrift i örjan af katekeseå intagen, till efterrättelse för hvafje skollärare. Angående 2:dra möm. finnes för Härvarähde icke något påbudsatt katekesförklaringed skall läsas utantill; och då här endast: föreslås; att den. .skall ; begagnas såsom handledling vid kristen! domsundervisningen : (för lärare eller lärjunge, nämi nes icke), så ligger ej heller Bäruti något nytt, utar kad utanläsning brukas eller missbrukas; ar som Hittills. — Hvad 3:dje möm. angår, så har K Mit ogenom en komiteå redan uppgjort ett nytt ka! tekesförslåg, som blifvit till. presteståndets gransk! ningsframstäldt och hufvudsakligen godkändt; sålel des är härutinnan, ätmiostone för närvarande, ickd något rimligt skal att besvära K. M:t. — Att jad Sedermera uppläste ett stycke af doktor Rundgren: reservation icke hela, såsom: referatet angifver, uta! epidastodet. söm : öfverensstämde med mina förut ui! talade, åsigter, var förmodligen orsaken till de mc och mindre humana yttranden som derefter afgåfvos och som jag förmodar grundade sig dels på hätsk het mot den presterligereservanten, dels på verk ligt. eller låtsadt missförstånd af min eljest tydlig: nog uttalade: mening, kanske också till någon det : mina, ovederlagda anmärkningar. i afseende på et nskilda utskottets skrifvelse förslag, som. derigenor blef återremitteradt, således en liten oskyldig veder gällningslusta, som jag ingalundå missunnar min: väger. Pet enda som :jäg skulle vilja anmärka emot ifri gavärande diskussion vore, att den fördes till en: d. bredvid saken, ty frågan var här icke om sjelf: utanläsningens nödvändighet eller icke nödvändighet derom yttrade jag icke ett ord, emedan jag anså det obehörigt. — Som detta stridssätt emellertid ic är Någonting ovanligt i vissa frågor, så lemnar ja; det utan allt afseende; hvars och ens yttrande sti för .dess egen räkning i protokollet, i fall någon ha löst att läsa det. Stockholm d. 20 Aug. 1860. G. Bjerkander,