honom att meddela sig berättelsen omsin förIöfhing med Constance — som hade uppmanat honom att icke öfvergifva henne, och söm slutligen syntes hafva för afsigt att lemna henne någon förmögenhet, hvilket han var öfvertygad var... innehållet: af..den. mening i brefvet, af. hvilken han endast läst-den första raden. Det låg någonting underligt och hemlighetsfullt i allt detta, och enda. lösningen deraf. syntes vara att söka utisenskarakter,-som genom sin höga grad af egomytta nästan var en orimlighet för vår tid; Ja, jav, sade han för sig sjelf medan han långsamt åkte vidare, att. någon förmögenhet-— och ej så ringa ändå — väntar Constance, derom: är jag ganska öfvertygad, ty annars skulle ej den gamle snålvargen i en hast hafva blifvit så intresserad :för henne. Men den här -Ravenscroft är--mig.en gåta. Kan det vara fadern? Jag skall så snart jag kommer hem läsa. om brefvet och se hvad ljus det sprider. öfver saken. Han gaf hästen ett slag af tömmen och var snart hemma. Constances försigtiga meddelanden gåfvo honom föga ledning, men han hade emellertid tillfälle att öfvertyga sig om, det bennes discipel verkligen var. en ende sonn. ; Då måste denne krimske hjelte vara Ra venscroft senior, mumlade han, eller ock den Onde sjelf... Hvad, Constance Carrolton skulle våra guvernant åt en ung man, gammal nog satt köpa sig. em löjtnantsfullmakt i hennes majestäts arme! Nej, det tror jag. ej: Men jag har sannerligen icke tålamod att afvakfa. mörgondagens train — jag reser nu i qväll, Det .besparar..mig alltid några timmar och jag bar ingen ro förrän jag fått reda på detta trassel. Då -döktor Smedley. juhder resan passerade London, sökte han upp mrs Mason, men