kraft; 10 centimer pr bästkraft om dagen; en franc för en maskin af tio ånghästkrafter. Det låter otroligt. Men jag påminner mig, att jag talar om resultaterna af en beundransvärd uppfinning, innan jag redogjort för hvaruti den består. Jag måste försöka förklara för er, huru denna drifkraft med utvidgad luft, hvilken kraft skall åstadkomma en revolution inom industrien, sättes i gång. Principen är denna: det är ångans kraft som sätter ångmaskinens piston i rörelse; det är luftens utvidgande som sätter pistonen i Ihr Lenoirs maskin i gång. Huru åstadkommes då denna utvidgning af luften? — Genom värme. På hvad sätt kan man ögonblickligen erhålla denna värme? — Genom förbränning af hydrogengas. Huru tillvägabringar man hydrogengasens ögonblickliga förbränning? — Genom en elektrisk gnista. Om man hopblandade luft och oxygen och linförde en elektrisk gnista i denna blandning, skulle en förfärlig explosion bli följden. Hr Lenoirs enkla och vackra uppfinning beÅstår just häri; gasen och luften få aldrig blandas i maskinen. Luften och gasen ingå i cylindern i lager och icke blandade; de små hydrogengaslagren, som oömgifva små luftlager, antändas vid beröringen med den elektriska gnistan och uppvärma luften, såsom elden värmer vattnet i tubulärångpannorna. Denna hastiga, ögonblickliga förbränning åstadkommer på samma gång värme och utvidgning. Den utvidgar: 1) luften; 2) kolsyregasen, den första produkten af förbränningen; 3) qväfvet, som frigöres, i samma ögonblick oxygengasen förbrännes; 4) den lilla qvantiteten vatten, som bildas under kombineringar och förvandlas till temligen starkt utvidgad ånga. Det är sammanfattningen af denna. dilatation, som sätter pistonen i gång och drifver maskinen: Vid ångmaskiner måste man elda på, åtminstone två timmar innan maskinen har ångan uppe. Här erfordras en sekund. Hr Paul Dalloz skall för öfrigt mycket bättre än jag beskrifva för er, huru Lenoir-maskinen begagnas, och sättet, huru drifkraften uppstår. Han har i ungefär två månaders tid granskat, huru den arbetar, och denna drifkrafts förträfflighet bar ej ett enda ögonblick förnekat a Vid första anblicken, säger han, företer maskinen för utvidgad luft alla organer i en ångmarkin. Den skiljer Md derifrån i sjelfva verket endast genom cylinderns konstruktion, ty den är försedd med två ventiler i stället för. en. Båda dessa sakna ånglåda, och hvardera har sin särskilda funktion. Den ena tjenar till att inleda den gas och den luft hvar för sig, som uppheritas under den atmosferiska pelarens tryck, den andra till att utsläppa produkterna af utvidgningen. Låtom oss sätta maskinen i gång. Vi inskjuta pistonen till tredjedelen af dess längd i cylindern; det vacuum, som ban lemnat bakom sig, tillåter luftpelaren och den qvantitet gas, som inströmmar från en bireservoir, att fylla rymden mellan cylinderns botten och pistonen. I detta ögonblick tillsluter sig ventilen, hvarje kommunikation med det yttre är afbruten, och en elektrisk gnista, utgången från en induktionsapparat och medelst en enkel och sinnrik mekanism införd i cylindern, antänder gasen, som förbrinner i luften. Dilatationen försiggår, pistonen sätter sig i gång framåt; då hans rörelse är slut, utsläppas dilatationsprodukterna genom den andra ventilen. När regulatorn passerat vändpunkten, blir rummet åter lufttomt i andra ändan af cylindern; serien af de tilldragelser, vi nyss beskrifvit, vidtager på nytt, och den alternerande rörelsen är i gång. En maskin för utvidgad luft kostar omkring 50 mindre att konstruera än en ångmaskin. Man uppskattar besparingen i bränsle till 50 2, med det nuvarande priset för lysgas, som är 30 cent. pr kubikmeter. Men man kan antaga, tillägger hr Dalloz, patt de icke lysande gaser, som Lenoirmaskinen använder, skola kunna erhållas till ett pris af 5 cent. pr kubikmeter. Till dessa besparingar i de förnämsta omkostnaderna komma dessutom: 1) De besparingar, som uppstå derigenom att maskinen ögonblickligt sättes i gång, under det att vid de vanliga maskinerna erhållandet af den erforderliga kraften för igångsättningen är den första omkostnad, som är en ren förlust. 2) Frånvaron af alla omkostnader under den tid, då maskinen ej är i gång, i det att luftmaskinen endast då den arbetar medtager kostnad. oe 3) En betydlig minskning i utrymme och tyngd, till följd af frånvaron af ångpanna. Denna besparing, som är af föga vigt för större .delen af fasta eller landmaskiner, blir af oberäknelig vigt, då det gäller maskiner till sjös och lokomobiler. Hvad de förra beträffar, så består olägenbeten ej blott i det stora utrymme pannan erfordrar, utan ätven och i främsta rummet af den plats, -söm stenkolsförrådet upptager, hvilket nu fyller två tredjedelar af ett fartyg, utan att, trots denna olävara tillräckligt för resor, öfver Atlantiska Öceanen. Det är lätt att inse, huru betydligt fraktkostnaderna skola nedsättas på kofferdifartyg, samt hvilka fördelar skola uppstå för örlogsmarinen.o Behöfver Jag tillägga några ord om den Y du. Le 2 LA NN I