Jag såg på Rousseletgatan en maskin. huru :skall jag uitrycka mig? Jag kän. i kalladen för ångmaskin, emedan någon ång ej fiöhs. Jag såg en drifkraft, som satte si sjelf i gång, eller nära nog så. Der funnos hvarken. eldstad, panna ellc stenkol; Tycker ni att denna lilla märkväi dighet lönar mödan att tala om? Märk vä att det ej är fråga om ett vackert experimer i ett laboratorium eller en barnleksak; denn maskin eger fyra ånghästars styrka; och oi man undantar: regulatorn; skulle den kunn rymmas:i en fruntimmersreskoftert. Ni kan sätta honom i gång i ert förmak dem sprider hvärken lukt, rök eller damm. En talentfull man, en snillrik författare oc skicklig mekanikus, hr Paul Dalloz, samman fattade för några dagar sedan uti en tidskrij de-löften; söm hr Lenoirs, den utmärkte oc lycklige uppfinnarens af drifkraft medelst ui vidgad luft, maskin ger oss: Inga stenkol mera för några maskiner, son nu drifvas med ånga. Inga.ångpannor, inga explosioner, inga elds vådor?. Dessa löften har hr Lenoir hållit, hwaron de många ingeniörer, som besökt hr Lveque verkstad, kunnat öfvertyga sig. Maskinen ä i gång alla dägar och hvem som helst ka få se den. Man kan, om man så behagar sätta den i en måttlig och svag rörelse; mai kan gifva den den: största hastighet; mal vrider på en: kran, och maskinen stannar Man kan lemna denna maskin i hän derna på en bonde, ett barn, en oskick lig. tölp eller. en ouppmärksam person, och man har ändock ingenting att frukta för. Ve ni väl hvad som händer, om man sköter der illa? Maskinen visar sig vara klokare än ma skinisten. En annan, mindre lättskött maskir skulle spränga sin: ångpanna — någon sådar finns ej — döda maskinisten, eldaren, stympe dem; som befinna sig i granmskapet, spräng: huset i luften;och sätta eld. på det. Ori? maskinisten vid hr Lenoirs maskir begår: ett fel, tar denna maskin ej humör utan stannar helt enkelt. Med denna maskir kan hvarje arbetare vid sin plats ha en kop: fp som reglerar rörelsen. En olycksändelse sker, en obeveklig kugge fattar i blusen. Innan man vid vanliga maskiner hinner underrätta maskinisten härom, innan denne hinnerskynda till, för att stoppa maskinen. är den olycklige arbetaren krossad. Med hr Lenoirs uppfinning behöfver arbetaren, som gripes at hjulet, endast vrida på kopparknappen, och; maskinen stannar ögonblickligen. De höga tegelskorstenarne, dessa industriens obelisker; skola. försvinna: hvarken stenkol eller eldstad behöfs mera. i Man kan tillverka och har redan tillverkat maskiner. af en hästkraft, en half hästkraft, hvilka arbetaren, som sitter på sin kammare, kan ställa på bordet, och för hvilka brännmaterialet skall medtaga en kostnad af två eller tre sous om dagen: Och åkerbruket! Mycket kompetenta personer beräknade i går i min närvaro, att en maskin af-tio hästkrafter skulle förbruka brännmaterial för tjugu sous om dagen. Hvad skall man ej då kunna åstadkomma i afseende på vattning, gödsling med flytande ämnen, och andra mäktiga medel för vegetationens befordrande! En tio hästars drifkraft, som knappt kostar så mycket i underhåll om dagen, som aflöning åt en kall Detta är utsigter, som nästan komma en att svindla. Jag tror verkligen, att om jag ensam skulle varit invigd i hemligheten af hr Lenoirs uppfinning, skulle jag aldrig ha vågat tala derom:-jag skulle ha misstrott mig sjelf, ty jag är hvarken vetenskapsman eller mekanikus, och det kunde lätt ha händt att jag ej kunnat skönja detta fina hårstrå, som ej tyckes vara: någonting, men är allt. Men hr Lenoirs maskin har blifvit granskad på allt sätt, af kompetenta vetenskapsmän, om några äro det, af ännu mera kompetenta personer, ty det låg i deras intresse att finna fläckar i solen, och alla ha, öfverraskade, hänryckta eller förkrossade, aflägsnat sig från verkstaden på Rousselet-gatan. Inga ångpannor, inga stenkol mer! Lyckligtvis är handelsfördraget med England i bebörig ordning. undertecknadt och ratificeradt. Hvad blir det nu af de fabelaktiga förmånerna för engelsmännen till följd af det låga priset på deras stenkol? Det vill jag fråga. Geologerna ha beräknat; att England efter den nuvarande förbrukningen skulle ha stenkol qvar för 7—800 år, Nu må mar göra om dessa kalkyler. Inga stenkol, inga ångpannor mer! Tillverkningspriset för industrialster, som förfärdigas medelstångkraft, skall otvifvel aktigt falla med ett värde proportionerligt till nedsättningen i kostnaden för drifkraften. Tillverkningen af en maskin för utvidgad luft skall kosta 50 4 mindre än tillverkningen af en ångmaskin. Och derjemte uppstår på brännmaterielet en besparing af 60 till 70 4, beräknadt efter det nu gångbara priset för den gas, som förbrukas till lyshållning i Paris, och hvilken betalas med 30 centimer pr kubikmeter. Hvad behöfver då hr Lenöirs maskin för drifkraft? Lysgas? Det vore lyx! Då industrien hittills ej användt icke-lysande gaser, säger hr Paul Dalloz, har man naturligtvis ej sysselsatt sig med att tillverka sådana; men man kan antaga, att de icke lysande gaser, som behöfvas för Lenoirs maskin, skola kunna erhållas för två centimer pr kubikmeter. Till hvilket billigt pris kommer man ej på