UTRIKES. Angfartyget Skåne, som anlände kl. 11 på förmiddagen, medförde tidningar från Londonsaf den 11, Paris och Brässel af den 12, Hamburg af den 13 samt Berlin af den 14 dennes. FRANKRIKE. Lagstiftande kåren har under årets session (den längsta sedan år 1852) från den 1 Mars till den 21 Juli fattat beslut rörande 200 lagar. Af dessa äro 53 at allmänt och 147 af lokalt intresse; men äfven bland de sistnämnda finnas många af vigt, t. ex. de, som angå de stora-arbetena i provinsstäderna; flera af de utaf dessa städer kontraherade lånen uppgå till millioner. I Paris går ett rykte, att underhandlingar skola vara inledda mellan Spanien och Frankrike om Navarras afträdande. Tre savoyiska generaler, grefvarne Mollard och Jaillet de Clergens samt hr de Rolland, ha öfvergått i fransk tjenst med generals rang. En högre officer vid gensdarmeriet, hvilken i en jernbansvagn ej blott rökt trots förbudet i reglementet och en-passagerares protest, utan äfven på ett plumpt sätt förolämpat denne passagerare, har blifvit dömd till 14 dagars sträng arrest. En kavalleriofficer, som äfven rökt i kupån, har sluppit undan med 8 dagars enkel arrest. Patrie berättar, att turcos anhållit att få deltaga i den syriska expeditionen, emedan deras marabut i Damascus blifvit dödad vid försöket att rädda de kristna. ENGLAND. Rörande frågan om Spaniens upphöjande till värdigheten af stormakt förklarade lord John Russell, i anledning af en interpellation i underhuset den 9 dennes, att det hittills ej vore bekant, att Spanien sjelf officielt begärt detta eller uttryckt någon önskan att få sälla sig till de 5 makter, hvilka man vanligen benämner stormakter. Franska regeringen har deremot uttryckt den åsigten, att det vore önskligt att Spanien inträdde istormakternas krets, och till följd af denna meningsyttring : eller detta förslag, hade österrikiskaregeringen förklarat, att kejsaren af Österrike icke skulle ha någonting emot att Spanien ställdes på samråa fot med de fem stormakterna; dock ansåg han skäligt .att detta fall-ej toges till prejudikat för att sedermera upphöja någon annan makt, hvem det än vara må. Den preussiska regeringen å sin sida hade uttalat den åsigten, att det innebure ett intrång i Europas protestantiska staters intiessen, om antalet stormakter undergick en förändring genom upptagandet af en katolsk makt. Meni händelse Spanien upphöjdes till stormakt; vore det önskligt att äfven Sverge invaldes i stormakternas krets. Man bör nu taga i betraktande, anmärkte lord John Russell, att Portugal deltagit i undertecknandet af det allmänna wienerfördraget, och det vore ej önskligt att upptaga Spanien och Sverge, under. det att man uteslöte Portugal, som hystesen viss jalousie till Spanien. Om alla dessa stater upptoges bland stormakterna, så blefve stormakternas antal förhöjdt till åtta. Vidare måste man besinna, att Sardinien, en mycket uppblomstrande stat, äfven kunde framträda med anspråk, och. då finge man nio stormakter. Om man nu besinnar, att de fem stormakternas råd i sin helhet ganska väl upprätthållit freden edan 1815 — och fredens upprätthållande är detta råds ändamål — så syntes det lorden ingalunda önskvärdt att i detta afseende ändra det nuvarande förhållandet. För alla händelser kunde han försäkra, att regeringen icke innan nästa parlamentssessior skall